Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Väggar
efter en vanlig blandare. Den kan även
arbeta som satsblandare. Blandningstiden
blir då något längre. Maskiner, blandare
o. d. se avsnittet Byggnadsmaskiner.
För att man skall erhålla ett gott bruk
erfordras sand av lämplig sammansättning.
Natursand är sällan lämplig i oförändrat
skick, önskar man erhålla en god puts*
sand, måste man ofta begagna minst två
sandsorter, en finare och en grövre.
Vid beredning av kalkbruk användes
våtsläckt kalk eller puderkalk. Vid våt*
släckt kalk äro fördelarna med central
blandning i murbruksfabrik övervägande.
Sedan puderkalk kommit i marknaden
och lämpliga blandningsmaskiner finnas,
har det blivit lika bekvämt att tillverka
bruket på arbetsplatsen.
Bruket skall vara så smidigt, att det går
att slå på ytan och ha en lämplig vatten*
halt för de kemiska reaktionerna. Denna
vattenhalt beror på sugningen från un*
derlaget och väderleksförhållandena vid
arbetenas utförande. Underlaget måste
före putspåslaget vattnas, så att rätt sug*
ning erhålles. Underlaget får emellertid
ej vara genomvått av t. ex. slagregn.
Ju mera finkornig sand man använder,
desto större blir sättningarna i bruket
omedelbart efter hårdnandet. Således bör
påslag av bruk med fin sand göras tunna*
re än då grövre sand användes. Som all*
män regel utföres putspåslagets tjocklek
till 5 ggr sandens maximala kornstorlek.
Putspåslaget får sålunda vara högst 5 mm
för 1 mm sand, 10 mm för 2 mm sand och
15 mm för 3 mm maximal kornstorlek.
Vid hydrauliskt bruk kan påslagets tjock*
lek uppgå till ca 6 ggr sandens maximala
kornstorlek. För god vidhäftning mot un*
derlaget fordras, att detta ej är förorenat
av t. ex. sot och fett. Bruket måste slås
på och beredas tillfälle att ta fast form
före den fortsatta bearbetningen. Bästa
sättet att erhålla en god vidhäftning, även
där underlaget är glatt, är att utföra för*
grundning, dvs. att 1 :a påslaget utföres
med en tunn välling av starkt cementbruk,
vilket kommer att utgöra ett klister mel*
lan underlaget och efterföljande påslag.
Om av kostnadsskäl denna metod ej är
möjlig bör åtminstone vid glatta ytor ut*
föras grundning med kalkcementbruk.
Grundningen bör stå orörd, tills bruket
hårdnat så att det ej rubbas vid den fort*
satta bearbetningen, vilket vanligen sker
påföljande dag, då utstående partier och
ojämnheter avdragas med rätkäpp.
Efter grundningen utföres utstockning
och ytan avdrages med rätkäpp, men på
så sätt att den blir ruggig och därigenom
erbjuder så god vidhäftning som möjligt
för ytputsen. Avdragningen bör därför ut*
föras med rätkäppens hörnkant och ej
dess plana yta.
Om vid utstockning användes hydrau*
liskt bruk, kan vid rätt sugning hos un*
derlaget ytpåslaget utföras redan påföljan*
de dag. Användes rent kalkbruk till ut*
stockningen bör detta stå minst 4 dygn
innan den täckes av ytpåslaget. I annat
fall kan utstockningens bindning äventy*
ras.
Då ytputsen påslagits, sker genom vat*
tenavgång sammandragningar i bruksmas*
san, varvid sättsprickor uppkomma. Om
bruket efterbearbetas medan det är plas*
tiskt, hoparbetas sättsprickorna och risken
för sprickor i den färdiga putsen elimi*
neras i hög grad.
Om den utvändiga putsen rives med
bräda, åstadkommes en fet ythud, som
försvårar för luften att tränga in i bru*
ket och åstadkomma erforderliga kemiska
reaktioner. Denna ytbehandling är ej
lämplig. Vid spritputs utföres ej någon
efterbearbetning av ytpåslaget. Denna puts
blir ganska stark men ofta genomdragen
med fina sprickor som i praktiken icke
medfört några olägenheter. Borstruggad
ytputs torde ge det bästa resultatet. Ytan
bearbetas med en mjuk stålborste som fö*
BYGG NA DSTEKNIK
1287
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
