Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bjälklag och golvbeläggningar
Sedan överskott av vatten i det påslagna
bruket avgått, bearbetas putsen ånyo med
skånskan, så att ev. sättsprickor bortarbe*
tas. När bruket hunnit sätta sig, borst*
ruggas ytan med en mjuk stålborste, som
föres i små cirklar. Det är av vikt, att då
detta arbete utföres, bruket är plastiskt,
så att ev. sättsprickor hoparbetas.
Stänkputs utföres som kalkputs eller som
ren cementputs. Bruket skall vara lättfly*
tände som en tunn välling och slås på med
visp, till dess att tillräcklig tjocklek och
full täckning erhålles.
Kvastad puts utföres som kalkputs eller
cementputs med sand av 3 mm maximal
kornstorlek. Bruket skall vara smidigt och
slås på med murslev och avplanas med
skånskan. Till skillnad mot slamning ut*
föres kvastningen, då bruket hunnit sätta
sig.
Skrapad puts är s. k. ädelputs och utföres
av material i önskad färgton med eller
utan färgtillsats. Vanligen användes sand
av 3 mm maximal kornstorlek men då
grövre struktur önskas, användes grövre
sand.
Bruket slås på med slev och utjämnas
med skånskan i samband med påslag*
ningen. Sedan överskottet på vatten i det
påslagna bruket avgått, bearbetas putsen
ånyo med skånskan, så att ev. sättsprickor
hoparbetas.
Då putsen delvis hårdnat, skrapas den
med spikbräde, tills ythuden är helt bort*
skrapad och stenmaterialet framträder.
Spritputs utföres som kalkputs eller ren
cementputs med sand av maximal korn*
storlek 6 mm. Bruket, som skall vara
tunnflytande, slås på med slev och bear*
betas ej.
Puts på trä. För att putsen skall kunna an*
bringas på en träyta måste denna först
underberedas. Underberedningen skall ej
bara utgöra fäste för putsen utan också
eliminera de rörelser, som kunna uppkom*
ma i underlaget. Underberedningen kan
utföras på olika sätt men vanligast torde
vara användandet av rörning, vanligen i
form av fabriksmässigt framställda reve*
teringsmattor. För utvändig puts på trä
förekommer ibland, att man använder re*
veteringstegel, dvs. speciellt tillverkade
tegelplattor som spikas på underlaget. Te*
gelytan är ibland refflad och rutad, för att
putsen skall få bättre fäste.
Ett annat putsbärande underlag av trä
är spräckpanelen som utgöres av ett lag
ohyvlade bräder av högst 10 cm bredd.
Vanligen utföres puts på spräckpanel en*
däst i samband med rörning.
Kap. 6. Bjälklag och
golvbeläggningar
Allmänt
Bjälklagets eller balklagets allmänna
funktioner äro följande:
1. Det skall utom sin egen vikt förmå
upptaga förekommande belastningar, vil*
kas storlek framgår av kap. 2 Belastnings*
antaganden. Det är mycket viktigt, att man
t. ex. vid lagerbyggnader redan från bör*
jan på projekteringsstadiet gör klart för
sig vilka laster som i framtiden kunna
komma i fråga. En förstärkning av ett
bjälklag ställer sig i allmänhet mycket dyr*
bart, om den över huvudtaget går att ut*
föra utan införande av skrymmande och
ur transportsynpunkt besvärliga stolpkon*
struktioner i undervåningarna, under det
att en måttlig dimensionsökning redan från
början ofta låter sig göra för relativt bil*
ligt pris. Det är icke endast själva bärig*
heten som sådan, som dimensionerar ett
bjälklag, utan man måste även taga hän*
syn till att nedböjningarna ej bli för stora.
Vid lagerlokaler o. d. bör angivas största
BYGGNADSTEKNIK
1289
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
