Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖVERBYGGNADENS KONSTRUKTIVA UTFORMNING
risk för stora temperaturvariationer eller
om golvet är omväxlande fuktigt och torrt
bör man anordna dilatationsfogar, vanligen
av asfalt. I svårare fall kan det vara nöd*
vändigt att anbringa dylika på ungefär
vare tredje meter.
Några dagar efter läggningen skola fo*
garna fyllas. Härför användas bruk i
blandningen 1 del cement på 1 del sand
eller 1 del cement på 2 delar sand med
mycket fin sand. Konsistensen bör vara
som tjock välling. Cementbruket hälles ut
på golvet och fördelas över ytan med en
mjuk kvast. Efter en timme avstrykes ytan
diagonalt över fogarna med en gummi*
skiva, varefter ytan översopas med nytt
cementbruk. Efter ytterligare en timme
avstrykes med gummiskivan som förut. Se*
dan fogarna sålunda fyllts bör ytan ligga
orörd 3 à 4 timmar vid normal tempera*
tur. Därefter rengöres ytan genom gnugg*
ning med lätt fuktad sågspån och säck*
väv. Rengöringen skall ske ytterst om*
sorgsfullt i regel 2 à 3 gånger med ny
sågspån varje gån g.
Skulle trots allt cementföroreningar ha
hårdnat på plattorna kan ytan skuras med
sodalut tillsatt med fin sand, varefter
ytan sköljes. Vid särskilt fast sittande för*
oreningar användes utspädd saltsyra (1
del saltsyra och 3 à 4 delar vatten) och
sand. Fogarna böra därvid skyddas.
Efter rengöringen täckes ytan med ett
lager sågspån som får kvarligga någon
vecka och därunder hålles fuktig.
Golvplattor är mycket slitstarka, men de
ej halkfria plattorna äro, om de äro våta
av vatten eller oljor, ganska hala.
Golv av natursten
De naturstensarter, som komma ifråga
för golvläggning, äro i huvudsak kalksten
och marmor, vilka kunna utsågas i relativt
tunna skivor. De utföras vanligen med
rektangulär eller kvadratisk form med sido*
storlekar upp till 75 cm. Marmorgolv ut*
föras även med plattor av samma storlek
som sintrade golvplattor. Sågade plattor
hava i regel en tjocklek av 2,5—4 cm men
kalkstensplattor kunna även levereras med
rå undersida och kunna då hava en me*
deltjocklek av upp till 8 cm. De läggas på
ungefär samma sätt som vanliga plattgolv.
Golv av natursten ha sin största använd*
ning där mycket stark nötning förekom*
mer, såsom i trappor, korridorer etc.
Asfaltplattor
Under beteckningen »Tiles» finnes i
marknaden ett flertal typer asfaltplattor
i allmänhet av amerikansk tillverkning. På
senare år har dock även liknande plattor,
»Golvetter», tillverkats i Sverige. De be*
stå huvudsakligen av bituminösa produk*
ter, asbestfiber och syntetiska mineralfär*
ger, ibland även gummi. De tillverkas i ett
stort antal färger, såväl enfärgade som
marmorerade och i standardstorleken
300x300 mm med en tjocklek av 3,25 mm.
Dessa plattor fordra ett absolut plant,
jämnt och stadigt undergolv. De äro näm*
ligen vid vanlig temperatur hårda och gån*
ska spröda. De läggas helst på stålslipad
betong i ett speciellt asfaltcement. Vid
läggningen måste undergolvet vara väl ut*
torkat och rumstemperaturen får ej under*
stiga 18°.
Golv, framställda av asfaltplattor, äro
ofta mycket vackra men äro inte alltid
särskilt slitstarka. Av hett vatten lossna
plattorna gärna i kanterna, vikes upp och
gå sönder. Försiktighet bör iakttagas vid
rengöring av dessa golv. Tvättning bör ej
ske med annat än ljumt vatten, ev. blan*
dat med tvålflingor eller med mycket svag
ammoniaklösning. Bensin, dilutin, terpen*
tin eller liknande ämnen få under inga om*
ständigheter komma i beröring med golvet.
Linoleummattor
De kunna läggas antingen på träunder*
lag eller på stålslipad betong. Innan mat*
1306
INGEN IÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
