Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖVERBYGGNADENS KONSTRUKTIVA UTFORMNING
Fig. 8/8. Hörnförstärkning
vid betongpelare.
ovanstående pelarens armering uppsattes
och pelaren gjutes.
Anslutningen till grunden sker vid be*
tongpelare på motsvarande sätt som vid
skarvning av pelare. Grundens armerings*
stänger uppdragas vid sockelgjutningen
ovanför denna och anslutas sedermera
vid pelarens gjutning.
För att skydda pelarhörnen inläggas i
formen trekantlister, så att hörnen avfa*
sas. Där risk finnes, att pelarna kunna
bli påkörda av truckar eller påverkas på
annat sätt, förstärkas de med L*stål med
påsvetsade plattstålsbyglar enligt fig. 8/8.
Dessa förstärkningar bruka merendels icke
utföras över hela pelarhöjden, utan man
brukar avsluta dem på 1,5 à 2m höjd ovan
golvet.
Betongpelare kunna även utföras spi*
ralarmerade, varvid mindre dimensioner
kunna användas genom att betongen tål
större påkänningar. Dessa pelare utföras
ofta med cirkulär form eller som månghör*
ningar (se s. 1177).
Enkla hopfogningar
Vid hopfogning av tryckta stänger i lin*
je använder man stum stöt eller blandning,
vilken i sin enklaste form framgår av
fig. 9/1. Man måste tillse att ändytorna
passa väl till varandra, så att noggrann
anliggning erhålles. Bultarna äro ej kraft*
överförande utan endast till för att sam*
manhålla delarna, varför klena dimensio*
ner (vanligen 16 mm) användas. Vid blad*
ning såväl som vid stum stöt lägges ofta
brädbitar på sidorna.
Bilda stängerna sned vinkel med var*
andra, kan kraftöverföringen ske genom
inhuggningar (fig. 9/1 b). Man måste vid
beräkning av sneda inhuggningar ta hän*
syn till virkets olika hållfasthet i olika
fiberriktningar. Vid dubbla inhuggningar
(b) måste den bakre göras något djupare
än den främre, så att skjuvkrafterna verka
i olika snitt. Längden / måste avpassas så,
att tillåten skjuvhållfasthet ej överskrides.
Vid hopfogning av dragna stänger kun*
na dylika enkla metoder ej användas.
Spikförbindningar kunna överföra såväl
dragning som tryck. Spikdimensioner etc.
Kap. 9. Tak
Trä
Träförbindningar åstadkommas genom
enkla timmermanskonstruktioner (inhugg*
ningar, tappningar o. d.), spikning, bult*
förband, mellanläggsbrickor eller limning.
I allmänhet är det betydligt enklare att
ansluta tryckta träkonstruktioner till var*
andra än dragning. Man brukar därför ofta
göra dragna konstruktionselement av rund*
stål.
cl
Fig. 9/1. Skarvning av träbjälkar, a) blad=
skarv, b) inhuggning, c) bultförband, d)
dymlingar.
1318
INGEN IÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
