Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖVERBYGGNADENS KONSTRUKTIVA UTFORMNING
Fig. 9/13. Stångprofiler av hopsvetsade
plåtar.
vänd sektion av 2 likflänsiga vinkelstål
och h en likartad, som dock endast läm*
par sig för svetsade konstruktioner. Vid
det sista utförandet måste innersidorna
mönjas, innan de anbringas i konstruktion
nen, enär man senare ej kan komma åt
dem på insidan. Speciellt vid svetsade kons
struktioner inbyggas ofta halva INP*sek*
tioner enligt fig. i.
Stångprofiler kunna hopsvetsas av plåt
enligt 9/13 a. Plåttjocklekarna skola av*
L
passas så, att Vi - 22 och
där Ö! = tryckpåkänningen i livplåten i
kgf/cm2. Utföres stången enligt fig. 9/13 b
gäller att hjtt<22 och hJU< 12.
Om ej alla flänsar äro direkt anslutna,
får man ej räkna med hela stångens area.
Som verksam del hos icke direkt infästad
fläns får endast räknas 0,8 a—50 mm, där
a är avståndet i mm mellan yttersta och
innersta infästningsnitarna i stångens
längdriktning i den närmast flänsen be*
lägna nitraden. Dock får alltid medräknas
4 t, där t är godstjockleken vid den när*
mast flänsen belägna infästningsniten.
Från den nyttiga sektionsarean skola även
dragas ev. nithål.
Om ej de olika i sektionen ingående
delarna äro fast förbundna med varandra
genom flänsplåtar o. d., måste man för*
binda dem med gallerverk eller särskilda
plåtförbindningar. Dessa måste läggas
tätare vid tryckta stänger än vid dragna.
För tryckta stänger föreskrives, att varje
sektionsdels största slanhetstal l/i i av*
seende på avståndet mellan förbindningar*
nas skärningspukter med sektionsdelen ej
är större än hela stångens största slank*
hetstal, dock högst 30. Vid dragna stänger
bör avståndet mellan förbindningarna
vara sådant, att icke för någon av sek*
tionsdelarna största slankhetstalet kom*
mer att överstiga 100.
De svetsade konstruktionerna tränga
mer och mer ut de nitade, såväl för fack*
verkskonstruktioner som för plåtbalkar. De
kunna göras lättare och således billigare,
dels därför att man kan åstadkomma be*
tydligt enklare infästningar i knutpunk*
terna, dels använda mera ekonomiska
stångsektioner samt dels därför att man
vid dragna stänger ej behöver försvaga
tvärsnitten genom nithål. Viktbesparingen
brukar som regel hålla sig mellan 10 och
20%, den mindre siffran för tryckta kon*
struktioner och den större för dragna. Fig.
9/14 a visar det geometriska nätet för en
sekundär fackverksbalk, upplagd vid ena
sidan på en pelarkonstruktion och på den
andra ansluten till en längsgående fack*
verksbalk, kontinuerlig över tre stöd, samt
utanför denna fackverksbalk bildande en
konsol. Konstruktionen är utbildad på
detta sätt, för att längsgående portar finnas
vid konsoländan så konstruerade att hela
denna sida kan friläggas. Den längsgående
fackverksbalken är upplagd på en pelare
i mitten, och spännvidderna för huvud*
fackverket äro 2x55 m. Fig. 9/14 b visar
detaljer för huvudfackverket i svetsat utfö*
rande. Detaljer vid takstolarna framgå
av fig. 9/14 c. Som jämförelse visar fig.
9/14 d motsvarande knutpunktsdetaljer för
de sekundära takstolarna med nitade in*
fästningar. Som synes bli knutplåtarna
väsentligt mindre vid den svetsade kon*
struktionen och anslutningarna kunna gö*
ras väsentligt enklare.
1326
INGEN IÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
