Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tak
Fig. 9/17. Uppstyvning av tryckta stänger.
Fig. 9/16. Diagonalföring vid fackverk.
enligt i. Den markerade delen utföres styv.
Principen lämpar sig i synnerhet, då kon*
struktionshöjden vid upplagen är knapp.
Diagonalerna i en fackverkskonstruk*
tion kunna förläggas på olika sätt, ex*
empelvis enligt fig. 9/16, som visar diago*
nalföringen för parallellfackverk, men
motsvarande förhållanden finnas vid fack*
verksbalkar med sneda eller brutna ram*
stänger. Man strävar ofta efter att få
diagonalerna enbart dragna och vertika*
lerna således tryckta, enär diagonalerna
ha den största knäcklängden. Där större
yttre laster inkomma, anbringas ett sekun*
därt system av livstänger såsom antytts
å b, för att ramstängerna ej skola ut*
sättas för böjpåkänningar. Sekundära
livstångsystem kunna även inbyggas enligt
d för att upptaga belastningarna direkt
från åsarna. Det s. k. K*systemet enligt e
användes ofta vid vindförband eller eljest
där krafternas riktningar kunna skifta.
Fackverkskonstruktionerna sammanbyg*
gas vanligen med vindförband och knäck*
styvande förband, för att knäcklängderna
vid tryckta konstruktioner skola bli min*
dre. Särskilt vid kontinuerliga balkar och
bågkonstruktioner måste även underram
men knäckstyvas i vissa punkter, vilket
kan utföras exempelvis såsom skisserats
å fig. 9/17 genom att sneda stänger byg*
gas ned från överramen.
Vid mindre spännvidder nöjer man sig
ofta med att lagra järnkonstruktionerna på
relativt enkla lager, exempelvis enligt
fig. 9/18 a men vid större får man ofta
utbilda lagerkonstruktioner av gjutjärn
eller stålgjutgods, exempelvis enligt fig.
b. Ledkonstruktioner vid konsolbalkar och
bågkonstruktioner utbildas i sin enklaste
form med svarvade bultar enligt fig.
9/19 a men även konstruktioner med fjäd*
rar enligt b kunna utföras.
Fig. 9/20 visar monteringen av en hall*
byggnad, utförd som tvåledad fackverks*
ram med vertikala delarna stickande utan*
för byggnadens väggar.
Fig. 9/18. Lagerkonstruktion, a) enkel,
b) av stålgjutgods.
Fig. 9/19. Ledkonstruktion med a) bult
och b) fjäder.
BYGG NA DSTEKNIK
49. ML
1329
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
