Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖVERBYGGNADENS KONSTRUKTIVA UTFORMNING
Fig. 9/42. Skarvning av glas.
vänder man sig av råglas eller — och
detta är vanligast och säkrast — av tråd*
glas, armerat med ståltråd av 1 mm dia*
meter och 8 mm maskvidd. Råglaset le*
vereras med 48—75 cm bredd och 1,5—2,o
m längd och trådglaset med 60—90 cm
bredd och 2,0—3,4 m längd. Vid bestäm*
mandet av glasets dimensioner måste man
ta hänsyn till transport* och monterings*
svårigheter. Alltför stora glasskivor äro
synnerligen ohanterliga och även ganska
små vindstyrkor kunna försvåra lägg*
ningen och åstarkomma bräckage. Å andra
sidan bör man undvika längdskarvar i
glaset, dels emedan skarven lätt blir otät,
och dels därför att dylika alltid äro skym*
mande. Måste en skarv på glaset utföras,
kan den antingen göras enligt fig. 9/42 a,
varvid den övre glasskivan stöter mot ett
på spröjsen fastnitat eller fastsvetsat vin*
kelstålsklips, eller också enligt fig. b, var
vid den övre glasskivan hänger i den
undre i S*formade hakar av 1 mm galva*
niserad plåt, cirka 2 cm breda, över*
lappslängden (a å fig. 9/42 b) bestämmes
av taklutningen och varierar från 4 upp
till 10 cm, varvid det minsta måttet gäller
för lodräta väggar. I 30° lutning brukar
överlappslängden vara 7 cm. Fogarna tä*
tas med kitt enligt fig. c.
Spröjsar
Glasskivorna uppläggas på bärande s. k.
spröjsar, varvid tillses att tillräckligt stort
upplag för glaset erhålles samt att detta
får en utvidgningsmöjlighet. Skivorna säk*
ras för uppåtriktade vindkrafter samt för
nedglidning. Spröjsarna göras vanligen av
stål men även trä och strängbetongkon*
struktioner ha använts. Stålspröjsar utfö*
ras antingen av T*stål med kittning eller
med en del vanligen patenterade speciella
profiler utan kitt.
Konstruktivt utformas lanterninerna i
allmänhet och för mindre ljusöppningar
som två* eller treledsbågar, upplagrade på
socklar. Dessa senare måste för den skull
utbildas så, att de kunna uppta även ho*
risontella krafter, antingen själva eller
med hjälp av takskivan eller särskilda
dragband. Nocken utformas därvid ex. en
ligt fig. 9/43 a eller b, varvid nockvinkel
stålet eller plattstålet endast har en sam
manhållande funktion och ej en direkt bä
rande. Vid större ljusöppningar eller vid
höga och smala socklar kan man för att
undvika horisontalkrafter utföra en sär*
skild bärande balk vid nocken, exempel*
vis enligt fig. 9/43 c och d, varvid spröj*
sarna dimensioneras som fritt upplagda
balkar. Spröjsarnas uppläggning på soc*
keln utföres så, att nedglidning ej kan
Fig. 9/43. Utformning av nock vid takljus.
1552
INGEN JÖRSII ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
