Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekniska hjälpmedel
Stationär brandpump användes vanligen
där vattenledningsnätet icke är så förgre*
nat eller dimensionerat att den kan tjänst*
göra som brandpostnät eller användas så*
som reservvattenkälla.
Vattensprinkleranläggning (sprinkleran*
läggning) är en automatisk vattensläck*
ningsanläggning som består av vatten*
källa, distributionsnät, sprinklers (sprink*
lerhuvuden) samt vanligen alarmanlägg*
ning.
Vattenförsörjningen till den moderna
sprinkleranläggningen åstadkommes vanli*
gen genom två av varandra oberoende
vattentillgångar varav den ena är omedel*
bart och automatiskt verkande t. ex. vat*
tenledning eller vattenreservoar och den
andra, vilken har stor kapacitet, inkopp*
las automatiska sedan den förstnämnda
förbrukats. Från vattenkällan drages led*
ningar försedda med sprinklerhuvuden i
taket till de lokaler som skola skyddas.
Sprinklerhuvuden äro munstycken igen*
satta på sådant sätt t. ex. med smältmetall,
att de öppnas vid en bestämd temperatur
vanligen 70° C, varvid vattnet sprutas ut
och finfördelas mot en metallplatta. Varje
sprinklerhuvud kan skydda en yta av upp
till ca 9 m2.
Mulsifyreanläggning är en vattensprink*
leranläggning som användes för släckning
av eldfarliga oljor. Den skiljer sig från
den vanliga sprinkleranläggningen främst
Litteratur
Utöver de speciella handlingar, som
anges i framställningen, finnas följande
speciallitteratur:
Bexelius, A.—Nordenstam, A.—Aurén, N.,
Byggnadslagstiftningen, P. A. Norstedt
Söner, Stockholm 1948.
Hermanson, B., Handledning i eldsläck*
ningstjänst, Sv. Brandskyddsföreningen,
Stockholm 1945.
Petri, B., Brandlagen och brandstadgan
m. m., P. A. Norstedt & Söner, Sthlm 1946.
genom ett högre vattentryck och andra
munstycken som åstadkomma en kvast av
finfördelade strålar.
Skumsprinkleranläggning är i princip ut*
förd på samma sätt som vattensprinkler*
anläggning och installeras företrädesvis i
förrådslokaler för eldfarliga oljor.
Kolsyresprinkleranläggning användes fö*
reträdesvis i lagerlokaler för eldfarliga
oljor, transformatorstationer samt på far*
tyg. Släckningsverkan erhålles främst ge*
nom kvävning (jfr släckning med kolsyra).
Alarmeringsanordningar
Brandtelegrafanläggning användes spe*
ciellt för alarmering av brandkår. Alarme*
ring sker vid brandskåp och överföres på
elektrisk väg över linjenätet till stations*
apparaten. Två huvudsystem finnas, nämli*
gen arbetsströmssystemet och vilströmssy*
stemet, vilket senare numera är vanligast.
Automatisk brandalarm användes huvud*
sakligen inom industrier, varuhus, större
fartyg etc. Genom termostater placerade
i de lokaler som skola skyddas slutes eller
brytes vid en viss temperatur, ca 60—90°,
en strömkrets, samtidigt som genom lam*
por eller andra anordningar på en cen*
tralapparat angives var eld utbrutit. Alar*
meringenb utföres numera vanligen med
vilströmskontroll och anslutes till städer*
nas brandtelegraf. Alarmering erhålles
även vanligen vid sprinkleranläggningar.
Industrien brandskyddsföreskrifter, Sv.
Brandskyddsföreningen, Stockholm 1948.
Av Statens Provningsanstalt godkända
byggnadskonstruktioner i de olika brand*
tekniska klasserna, St. Provningsanstalt,
Stockholm 1946.
Svenska Brandskyddsföreningens princip*
ritningar över brandtekniska byggnadsde*
täljer, Sv. Brandskyddsföreningen, Stock*
holm 1948.
Brandskydd, månatlig tidskrift.
BYGGNADSTEKNIK
1369
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
