Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÅLNING OCH TAPETSERING
ringsprocessen kvarstående, för färgens
fästande besvärliga zinkkloridhuden.
Värmeledningspannor, oisolerade värme*
ledningsrör och liknande strykas med alu*
miniumfärg med värmebeständigt lack eller
värmebeständig lackfärg. Förekomma re*
lativt höga temperaturer, 250° C och där*
över, användas aluminium med bakelit.
Radiatorerna strykas bäst med värmebe*
ständig lackfärg med god elasticitet. Da*
marlack, tunnad med terpentin, anses vara
ett gott bindemedel. Aluminiumfärger böra
helst icke användas till anstrykning av ra*
diatorer, emedan värmeavgivningen därige*
nom försämras.
Invändiga gas- och kallvattenledningar an*
strykas i allmänhet två gånger med olje*
färg. Då emellertid kondensering på vat*
tenledningsrören med därav följande risk
för rostbildning knappast kan undgås, böra
de underkastas rostskyddsbehandling me*
delst 2 gånger strykning med aluminium*
färg med värmebeständigt lack.
Järnrör, vilka skola framdragas i mark,
strykas med stenkolstjära, vilken först skall
befrias från fri syra, vilket enklast uppnås
genom tjärans kokning och tillsättning med
ca 3 % släckt kalk.
Grövre byggnadssmide kan vid behov tjär*
brännas, dvs. uppvärmas och bestrykas
med eller neddoppas i varm trätjära.
Andra metaller än järn behöva ej vid olje*
målning underkastas särskild rostskydds*
behandling.
Rostfritt stål behöver ej korrosionsskyd*
das.
För allt järns rostfria bibehållande gäl*
ler att det är av yttersta vikt att de olika
skyddsanstrykningarna påpassligt under*
hållas.
Förutom att med färgöverdrag skydda
järn mot rost torde de viktigaste sätten
av permanent karaktär vara emaljering,
fosfatering, metallbeläggning, oxidering
samt nu även plastbeläggning.
Även vattenlösliga rostinhibitorer använ*
das för passivering av järn och ha numera
fått stor praktisk betydelse framförallt i
samband med kyl* och varmvattensystem.
Med framgång har på senare tid fram*
ställts insmörjningsmedel för järn, som
temporärt såväl kemiskt som mekaniskt
under transporter och lagring på ett myc*
ket effektivt sätt skyddar järn mot rost*
angrepp.
Oljemålning på puts
Utvändiga putsytor oljemålas mest i sam*
band med reparationer av förut oljemåla*
de fasadytor. Anstrykningarna måste före*
gås av grundlig luttvättning. Sista an*
strykningen bör av estetiska skäl icke vara
glansig och kan, om föregående stryk*
ningar utförts med ren oljefärg, mycket väl
göras matt utan risk för arbetets hållbar*
het.
Vid all ommålning av gamla fasader gäl*
ler, att med bruk ilappade ställen suga
mycket kraftigare än den orörda putsen.
Det är därför nödvändigt, att ilagningar*
na få stå en tid, innan målningsarbetet ut*
föres, och att dessa ytpartier underkastas
tillräcklig underberedning, innan fasaden i
sin helhet behandlas.
Oljefärg får icke strykas på kalkfärg
ty då flagnar oljefärgen.
Nya putsfasader måste lämnas god tid för
brukets lufthärdning, innan oljemålning
företages. Ha salter, som stundom händer,
utvittrat på putsen, måste de före anstryk*
ningen borttvättas med svag syra. Matt
standoljefärg ger en vacker yta.
Genom anstrykning med oljefärg erhål*
ler fasaden en hermetiskt tätande, vatten*
avvisande yta. Väggarnas andningsmöjlig*
heter måste dock i de olika fallen beaktas.
Invändiga putsytor behandlas enklast ge*
nom avslipning med träklots eller sten, av*
1392
INGEN JÖRS HANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
