Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kalkfärgning
Ytterligare vatten tillsättes samtidigt un*
der omrörning till dess lagom konsistens
erhålles. Kalkfärg får ej vara för tjock,
vilket speciellt gäller för starkt sugande
material. Som ett populärt prov gäller för
dessa, att om ett finger neddoppas i kalk*
färgen, skall endast en tunn slöja synas
på nageln.
Härefter skall färgen vila minst ett
dygn, varvid kalkfärgen sjunker till botten
och kalkvatten erhålles upptill. Detta kalk*
vatten tillvaratages i den utsträckning det
erfordras för ev. kalkvattning av putsytor*
na. Det avtappade vattnet ersättes med
nytt och kalkfärgen omröres väl, varefter
den är färdig till anstrykning. Under ar*
betets gång hålles kalkfärgen homogen ge*
nom ständig omrörning.
Har våtsläckt kalk använts, bör kalk*
färgen silas genom ett tätmaskigt såll.
Bruksaktivator kan men fördel använ*
das för beredning av kalkfärg. Efter ca 5
min. aktivering är färgen färdig och av
högre kvalitet än om den iordningställts
enl. handmetod.
Bästa grund för kalkfärgning äro väl
vattrivna kalkbruksytor, där putsbruket ej
blivit uppblandat med gips eller cement.
Före kalkfärgningen rengöres putsytan
från murbruksstänk och ojämnheter med
stålspackel, varpå ytan renborstas från
föroreningar och damm.
För att få en yta snygg i kalk strykes
den tre gånger. Först göres en strykning
med mycket tunt kalkvatten. Helst an*
vändes härtill det vatten, som bildar sig
ovanpå kalkfärgsblandningen då denna
fått stå över en dag och sjunka. Denna
strykning utföres för att väggen skall suga
jämnt, vilket är av synnerlig vikt för er*
hållande av en vacker och hållbar kalkyta.
Härefter utföres en första och en andra
kalkfärgsstrykning. Vid varm väderlek och
på kraftigt sugande material skall avfärg*
ningen utföras så snart som möjligt efter
kalkvattningen.
Om i en arbetsbeskrivning föreskrives
två gånger kalkanstrykning jämte kalk*
vattning, skall hela det under arbete va*
rande partiet anstrykas en gång före andra
strykningen.
Kalkfärgen måste vara tunn, annars bil*
des lätt schäck på de mera porösa ställe*
na. Murprången får ej utfyllas. Tjock
kalkfärg spjälkar gärna.
Kalkfärg strykes ej som limfärg i endast
en riktning utan penseln skall föras i halv*
cirkelformiga drag, gående i alla rikt*
ningar, s. k. rundstrykning. Denna stryk*
ningsteknik är nödvändig om en kalkyta
skall bli jämn och vacker.
Kalkanstrykning på fogstrukna tegelytor
är rätt vanlig i södra Sverige.
Anstrykning med obruten kalkfärg ut*
föres företrädesvis på grövre betongytor i
källarutrymmen, förrådslokaler etc.
Kalklasering sker för att göra kalkade
ytor livfullare. Kalkanstrykningen har då
utförts i en mycket ljus ton; laseringen i
en betydligt mörkare. Kalklaserfärgen skall
ha mycket tunn konsistens, så att den inga*
lunda täcker utan ger en flammig yta. Ar*
betet utföres ungefär som en vanlig kalk*
strykning.
Fixering är en efterbehandling på en kalk*
färgsyta, vilken på grund av oriktigt ar*
betsförfarande, olämplig undergrund eller
felaktiga blandningsförhållanden vid färg*
tillagningen, smetar ifrån sig. Denna fixe*
ring består i att ytan besprutas med klart
kalkvatten, dvs. det klara vatten som av*
skiljer sig över en kalk* eller kalkfärgs*
blandning som fått över t. ex. en dag.
Kalkmjölk får icke användas.
Det på så sätt ytan tillförda vattnet och
kalciumhydratet återuppliva den kemiska
bindningsprocessen varigenom den obund*
na färgen inkristalliseras.
Kalkfärgning utföres vanligtvis enligt föl*
jande normer:
BYGGNADSTEKNIK
1397
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
