Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VENTILATION OCH LUFTBEHANDLING
Kap. i. Grundbegrepp
Det är i många fall icke tillräckligt att
tillföra en lokal den värmemängd som er*
fordras för att hålla en lämplig tempera*
tur, utan även luftens halt av fuktighet
och av främmande gaser eller dammpartik*
lar spelar en stor roll.
De samverkande faktorernas, temperatu*
rens och fuktighetens, inverkan på behag*
lighetskänslan angivas genom effektiva
temperaturen, varmed förstås temperaturen
hos den med vattenånga mättade luft, som
vi uppfatta på samma sätt som den luft,
vars tillstånd vi vilja definiera. Ett be*
stämt lufttillstånd säges t. ex. ha effektiva
temperaturen 20° C, om den av ett flertal
människor uppfattas lika behaglig som
mättad luft av 20° C. Den till olika luft*
tillstånd hörande effektiva temperaturen
har bestämts genom försök med ett stort
antal människor, och resultatet av dessa
försök har angivits i ett Mollier*diagram,
fig. 1/1, där linjerna för effektiva tempe*
raturen äro inlagda. I detta diagram har
vatteninnehåll och vattenångans ångtryck
uppritats vid luft av olika relativ fuktig*
het och torr resp. våt temperatur. Med
våt temperatur avses därvid den tempe*
ratur, som en ständigt fuktad termometer
visar, varvid termometerkulan avkyles for*
tare än den torra genom vattnets avdunst*
ning och skillnaden mellan torra resp.
våta termometern blir ett mått på luftens
relativa fuktighet. Se även Kap. 2 under
Luftbehandling.
De i diagrammet inritade effektiva tem*
peraturerna gälla för normalt klädda per*
söner i vila i stillastående luft, varmed
menas luft, vars hastighet understiger 0,i5
m/s.
I diagrammet har instreckats den yta —
behaglighetszon — inom vilken råder de
effektiva temperaturer, som av försöks*
personerna angivits som behagliga. Inom
denna zon finnes ett annat område mar*
kerat, den s. k. reducerade behaglighets*
zonen, som angives med motivering att
allt för torr eller allt för fuktig luft ej
kan kännas behaglig.
Ex. Luft med en rel. fuktighet av <p = 70 %>
och temperatur 21,2° C kännes lika behag*
lig som luft med f — 40 %> och temperatur
23° C, då dessa bägge tillstånd ligga på
samma linje för den effektiva temperatu*
ren, nämligen 20° C.
Effektiva temperaturen är starkt beroen*
de av lufthastigheten, vilket framgår av
fig 1/2.
Ex. Luften i föregående exempel med rel.
fuktigheten <p = 70% och torra tempera*
turen 21,2° C, vilket motsvarar våta tem*
peraturen 17,8° C, har en effektiv tem*
peratur av 20° C vid en lufthastighet av
0,i5 m/s, medan däremot samma luft har
en effektiv temperatur av 15° C vid en
lufthastighet av 3 m/s.
Den effektiva temperaturen säger dock
inget om vilken inverkan luftens halt av
främmande gaser eller dammpartiklar har
på behaglighetskänslan. Med främmande
gaser avses då i första hand vid andnin*
gen bildad kolsyra och utdunstningar från
människokroppar. Man har försökt att
kvantitativt bestämma luftförskämningen
med utgångspunkt från förändringarna i
luftens kolsyrehalt och har då antagit att
försämringen av luften är proportionell
mot ökningen av kolsyrehalten. De här*
igenom beräknade luftbehoven ha lagts
till grund för experimentell bestämning av
luftbehoven i praktiken och vissa erfa*
renhetsvärden ha kunnat fastställas. Se
vidare s. 2105—2107.
Ventilationsbehov
Ventilationsbehov förefinnes av en eller
flera av följande anledningar.
2100
INGEN JÖRSHA NDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
