Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VENTILATION OCH LUFTBEHANDLING
Fig. 3/49. Exempel på trumma av bygg=
nadsmaterial.
Om rektangulära trummor skola förläg*
gas i vinklar mellan tak och väggar, kun*
na även gipsvinklar komma till använd*
ning, enligt fig. 3/49.
Trummor av murverk användas vid större,
vertikala kanaler. Härvid måste murningen
göras mycket omsorgsfullt och trummor*
na putsas invändigt för att minska läcka*
get och luftmotståndet.
Trummor av betong användas vid träns*
port av fuktig luft och då de kunna dra*
gas så att de utgöra en del av byggnads*
konstruktionen.
Val av lufthastighet
Lufthastigheten i en trumma måste väl*
jas med hänsyn dels till tillåten ljudstyrka
och dels till anläggningens driftsekonomi.
Oftast är dock luftljudet det bestämmande
för lufthastigheten.
Tab. 3:9 kan tjäna som ledning vid val
av lufthastighet.
Tab. 3:9. Lufthastighet i ventilations=
kanaler.
Lufthast. m/s i plåtkanaler
Trumdiam. mm I normala fall Vid tillgång till billig elkraft och små fordr. på tystgång
100— 300 2—3 3— 4
300— 600 3—5 5— 7
600—1 000 5—7 7—10
Inlåsningsanordningar
Ett av de svåraste problemen inom ven*
tilationstekniken är att anordna luftens
inblåsande så att drag ej uppstår.
Luftrörelserna i ett rum få sålunda ej
vara så kraftiga att en lufthastighet av
0.1.0,2 m/s överskrides. Dessa siffror gälla
vid stillasittande eller stillastående arbete.
Vid mera rörligt och tyngre arbete kan
större luftrörelse tolereras.
Följande grundregler för luftinblåsning
kunna uppsättas:
1. Luften skall införas så att den får till*
falle att blanda sig med rumsluften.
2. Inblåsningen skall i förhållande till ut*
sugningen förläggas så att en god ge*
nomspolning av lokalen erhålles.
3. Om så är möjligt inblåses luften vid
en temperatur, som något överstiger
rumstemperaturen.
4. Inblåsningsorganen placeras så att ej
balkar e. d. förändra luftströmmens rikt*
ning. Det kan nämligen då lätt inträffa
att luften slås nedåt mot personer i loka*
len.
Hur den inblåsta luftens hastighet sjun*
ker med avståndet från en rund inblås*
ningsöppning visas i fig. 3/50, hämtad ur
Air Conditioning and Engineering.
Inblåsningsorgan
Den enklaste inblåsningsanordningen är
springventilen, varigenom kall ytterluft
tillföres bostadsrum.
Ytterluften blandas i någon mån med
den varma luften från radiatorn.
Springventilen bör utformas så att stäng*
ningsanordningen stänger mot utsidan.
Mellan ventilen och fönsterbrädan anord*
nas isolering för att ej fönsterbrädan skall
kylas ned.
För införande av varmluft i en lokal an*
vändas ventiler av olika konstruktion. Som
exempel kan nämnas stavventilen, beståen*
2104
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
