- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 5. Material. Byggnad. Värme och sanitet /
1059

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INSTALLATIONSTEKNIK

Ingenjör Alf Hjortelius
Rörledningar

Föreskrifter och normer

För utförande av rörledningar anslutna
till kommunala verk såsom gasverk och
vattenledningsverk samt avloppsledningar
anslutna till kommunalt avloppsnät finnas
i regel av dessa verk utfärdade föreskrift
ter.

För andra ledningar såsom värme*, ång?,
kondens?, tryckluft?, olje? m.fl. ledningar
saknas däremot bestämmelser. Endast till
förebyggande av explosion eller brand fin?
nas vissa anvisningar utfärdade av veder?
börande myndigheter. Här kommer därför
att angivas vad som är praxis vid utföran?
det av dessa ledningar med hänsyn till så?
väl ekonomi som driftssäkerhet.

Vid benämning av rör och tuber, flän?
sar, packningar och viss rörarmatur använ?
das numera SMS?normerna, eller i fall där
dylika saknas de tyska DIN?normerna,
vilka dock endast behöva tillämpas för
vissa flänsar vid tryck där svensk standard
ännu icke fastställts.

Rör och flänsar äro vidare systematiskt
dimensionerade för olika tryck s. k. »no?
minella tryck» (NT) vilka motsvaras av
arbetstryck I, II och III, vilka äro bestäm?
da med hänsyn till ledningsinnehållet,
temperatur samt större eller mindre farlig?
het i andra avseenden.

För rör och rördetaljer har tidigare rått
en viss olikhet ifråga om dimensionsbe?
teckningar, en omständighet som givit an?
ledning till missförstånd. I avsikt att und?
vika förväxlingar har som svensk standard
införts »anslutningsnummer», vilka tilläm?

pas på flänsar, packningar, rörarmatur samt
rör dimensionerade för standardrörgäng?
ning. Angives anslutningsnumret som be?
ställningsnummer vid köp av rörproduk?
ter för samma tryck (NT) passa de alltså
ihop utan vidare. För tuber, som benämnas
efter ytterdiametern, och för ångpannetu?
ber där även godstjockleken anges, bör icke
anslutningsnumret användas vid beställ?
ning, emedan det kan förväxlas med tu?
bens ytterdiameter. På standardtabellerna
över tuber är anslutningsnumret infört en?
däst för att visa tubernas samhörighet med
exempelvis flänsar. I övrigt hänvisas till
översiktstabell SMS?325 B och SMS?333 B.
Jfr del 2, Maskinelement, kap. 14.

Numera intar svetsningen en förgrunds?
ställning vid utförande av olika slag av
rörledningar. Fordringarna på rörsvetsar
och på kompetensen hos svetsaren äro
stränga, speciellt beträffande högtrycks?
ledningar eller ledningar med farligt inne?
håll. Man bör därför endast låta sådant
företag utföra arbetet, som härför godkänts
av Yrkesinspektionens chefsmyndighet.

Svetskommissionen har uppställt förslag
till rörsvetsnormer (nov. 1943) men dessa
ha ännu icke (1948) blivit fastställda.
Tillsvidare gälla Yrkesinspektionens Pann?
svetsnormer (Anvisningar nr 5, bilagan).

Även för materialhållfastheten vid mått?
liga tryck har föreslagits att fastställa den
övre tryckgräns intill vilken armatur av
gjutjärn eller med avseende på hållfasthet
därmed jämställt material skall få använ?
das. Vid val av armatur bör man alltså
överväga, om gjutjärn är lämpligt med
hänsyn till säkerheten. Alternativet är
stålgjutgods eller för mindre dimensioner

VÄRME OCH SANITET

2147

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:05:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/5/1075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free