Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Epilog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INGRID (glädtigt).
Till det kunde nog vara mycket att tillägga, men
jag är rädd att skämma bort honom, jag, som andra,
ty han är grufligt bortskämd, Henning.
HENNING.
Enna höll alltid styft på Halfdan, hon... (Nickar till.)
INGRID.
Visst är, att din vänskap är mig mycket dyrbar,
bror Halfdan. (Räcker fram handen, som Halfdan
kamrat-likt trycker.) Mycket dyrbar.
HALFDAN (lågt).
Du har således glömt och förlåtit helt?
INGRID.
Förlåtit? Ja du, så helt, att jag inte ens minns
hvad jag skulle förlåta. Du var nog bara ett redskap,
du, Halfdan! Men hur är det? Din lasarettsrynka är
dubbelt så djup som vanligt?
HALFDAN.
Åh, det är den där sjuksköterskahistorien: alla som
anmält sig ha sett så föga möjliga ut, att . . .
Henning slumrar in.
HALFDAN.
Har du aldrig tyckt, Ingrid, att du är en allt för
utpräglad personlighet att kasta bort dig på ett sådant
här fjärilslif?
INGRID.
Jag kastar inte bort mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>