Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Den nya inspirationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYA INSPIRATIONEN.
det heroiska landskapet med berg i bakgrunden och med ruiner och
trädgrupper i mellanplanet, den upphör att sysselsätta sig med de
förtrollande utsikterna för att i stället giva »le paysage intime».
Wordsworth och Coleridge gjorde gällande, att den nya art av
poesi, till vilken de ville lägga grunden, skulle vara besjälad av ett nytt
slags poetisk fantasi — imagination — vilken ginge så djupt i
uppfattandet av bilden av ett föremål, att alla detaljer, även om de icke
skildrades, talade ut ur denna bild. Den gamla tidens poetiska
fantasi — fancy — hade däremot
vid skildringen av sina
föremål begagnat sig av liknelser
och poetiska vändningar.
Skillnaden tror jag mig ej
kunna angiva på ett bättre
sätt än genom att säga, att
den fantasi, som Fragonard
målat, är fancy, under det att
den, åt vilken Martin givit
uttryck, är imagination. Ja,
de båda diktarna göra till och
med antydningar därhän, att,
om blott stämningen finnes
för handen, bör man giva
minsta möjliga uttryck åt
densamma; det mest
stillsamma uttrycket är det mest
poetiska.
Vadstilen beträffar, gjorde
Wordsworth utan tvekan gäl- S. T. COLERIDGE.
lande, att det var
medelklassens och de lägre samhällslagrens språk som borde komma till
användning i poesien. Den poetiska revolutionen var liksom den politiska
avgjort demokratisk. Wordsworth och Coleridge omsatte också båda
två sina teorier i praktiken. Enkelhet och sanningskärlek besjälade
deras skildringar; de hava sett och känt de landskap som de avbilda.
Men till sin natur voro dock de båda diktarna varandra olika.
Wordsworth gör på oss närmast intrycket av en behärskad och värdig
andans man. Genom naturen sökte han sig fram till »the sweet
sad music of humanity», ned till djupet av vardagsmänniskans
känsloliv. Han har skildrat allmogens liv och allmogens känslor i
samma dämpade, idealiserande ton, som man senare möter hos
bondenovellisterna, icke minst hos Björnson.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
