Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. "Emigrationen till det inres värld"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EMIGRATIONEN TILL DET INRES VÄRLD.
I sina romaner »Delphine» och »Corinne» har hon tagit sig an
kvinnornas sak. Kvinnornas fiende är världen. När Delphine handlar i
enlighet med vad hennes hjärta bjuder henne, blir hon missförstådd,
och världen dömer henne efter skenet. Men världen dömer också
dikterskan Corinne; hon har överskridit gränserna för sitt köns sfär.
Lord Neville älskar henne nog därnere i Italien, men hemma vid
kaminelden i England passar den lilla blåögda och ljushåriga bättre. Det
är med madame de Staël som
kampen mellan kvinnan och
samhället tager sin början.
Männens samhälle trampar på
kvinnohjärtats känslor, och
det vägrar kvinnan fritt
spelrum för hennes begåvning.
Den förtryckta kvinnan och
den oförstådda kvinnan bliva
typer, vilka hela århundradet
igenom gå igen i olika
varianter.
Den gestalt, som sätter
tidsprägeln på Frankrikes
litteratur, är François de
Chateaubriand, madame de Staëls
samtida och motsats. Hon var
född liberal, han söker
traditionen och svärmeriet; hon
har fått sin uppfostran i en
salong, han har framlevat sin
barndom på ett ensligt liggan-
F. DE CHATEAUBRIAND. de slott. Hon trodde på revo-
lutionen; hans förhoppningar
blevo genom revolutionen grusade. Under sin landsflykt i utlandet sö-
ker madame de Staël människor och förstår människor. Chateau-
briand åter söker de mäktiga intryck, som utströmma från en öde och
vild natur. Hans »Atala» var en förkunnelse av urskogens poesi. När
madame de Staël ler ljust och fylld av tro, är Chateaubriand mörk
och full av förakt. Hon såg himlen i sin kära entusiasm, han helvetet
i sin lösen: l’ennui, ledan vid allt.
I sitt verk »Génie du Christianisme» söker Chateaubriand i
kristendomen ett dubbelt värn mot livsledan och tomheten. Kristendomen
är släktets religion, den äger traditionens rikedom och fasthet; i den
hava mödrarna bett över våra vaggor, i den hava fädren böjt sina
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
