Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Romantikens ideal och livets verklighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IX.
ROMANTIKENS IDEAL OCH LIVETS VERK-
LIGHET.
Uppgörelsen mellan det romantiska svärmeriet och verkligheten
tager emellertid även en helt annan riktning, vars franska
representant är George Sand.
George Sand har suttit upp till hakan i romantik — icke blott
i sitt liv och leverne, utan även i sin produktion. Hennes »Lélia» är
den första kvinnliga René. Vad man såg gro i m:me de Staëls »Corinne»
har vuxit upp här. Kvinnans emancipation i fråga om hennes
känsloliv är genomförd. Här framträder en kvinna med Renés lidelse,
svärmeri och svårmod, en kvinna, som blir tolk för samma
hänryckning över naturen som han, för samma andliga frändskap med
bergens storhet och vindarnas makt som han. Och på ömse sidor om
henne stå tvenne män, den unge diktaren Stenio och stoikern, den
forne straffången Trenmor. Dessa båda män äro av samma art som
de, mellan vilka George Sand själv i sitt liv oscillerat: svärmaren hette
år 1834 Musset, år 1839 Chopin, medan stoikern hade sina
representanter i olika socialistiska och religiösa profeter, såsom exempelvis
Saint-Simon, Leroux och Lamennais.
I »Lélia» dväljas alla karaktärer i romantikens värld; men så
småningom närmar sig George Sand verkligheten, och i hennes
författarskap kommer det till en dubbelsidig uppgörelse med det romantiska
idealet, i det både stoikern à la Vigny och svärmaren à la Lamartine
komma till korta inför livets realitet.
Minst tydlig är uppgörelsen med Vignys ideal, och det därför att
denna uppgörelse är förknippad med angrepp på äktenskapet.
»Jacques» är 35 år gammal och filosof; han föraktar äktenskapet såsom
en i hans ögon brutal inrättning, och det enda han vet är, att han
ingenting vet om sin kärleks varaktighet. Men han har tagit det ofilosofiska
s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
