Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Romantikens ideal och livets verklighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROMANTIKENS IDEAL OCH LIVETS VERKLIGHET.
Men nu komma bristerna i svärmeriet till synes. André blir rädd.
Han vågar icke presentera sin hustru för sin far, den gamle markisen,
han vågar icke utkräva sitt mödernearv av honom. Och när han
omsider gör det, ställer han till en hel del romantiska scener, som
fördärva alltihop. Joseph måste övertaga skötseln av hans affärer
med den gamle brumbjörnen, allt under det att André genom sin
sonliga lydnad och foglighet gör livet surt för sig själv och sin unga hustru.
Till sist blir han dock så våldsam, att han störtar sig över sin far med
dragen kniv. Han är i saknad av det lugna livsmodet och likaså i
saknad av den trägna fliten. Han duger icke till att vare sig meddela
undervisning eller syssla med något annat regelbundet arbete och
därigenom skaffa uppehälle åt sig och de sina.
Här kommer svärmaren till korta inför det faktum, att han icke
duger för verkligheten, och — vad som är det nya — detta skildras
såsom ett karaktärsfel hos honom. Vad som uppfattades såsom
rikedom hos Werther, det är brist i karaktären hos André.
George Sands närmast följande roman var »Mauprat», vilken visar,
hur rovriddaren Mauprat uppfostras genom sin kärlek till Edmée,
som håller honom i strama tyglar. Han får lära sig inse, vad skick
och ordning i ett hem vill säga, och han får desslikes lära sig hava
intresse för andra saker än bara jakt, ritt och dylikt. Slutligen skickas
han ut att deltaga i det amerikanska frihetskriget, varunder den
militära disciplinen fulländar hans uppfostran.
I sanning, här äro saker och ting upp- och nedvända! Under det att
romantikerna i sitt svärmeri föraktade borgaren och sågo ned på allt
som kunde tilläggas epitetet borgerligt, låter George Sand i denna
roman det borgerliga livets skick, ordning och bruk komma till heders.
Och så den miltära disciplinen: Kan man tänka sig någonting mera
oromantiskt? Hos George Sand hava vi här inför våra ögon det
romantiska svärmeriets bankrutt.
En liknande uppgörelse med det romantiska svärmeriet kommer
inom Rysslands litteratur till synes i Gontscharovs »Oblomov».
Oblomov tillbringar sin barndom på herrgården Oblomovka i skötet av
ett ömt, hjärtligt och bortklemande familjeliv, där man njöt av en
huldrik lycka och en sorglös overksamhet. Från universitetet medför
han en hel del i det blå hägrande studentideal. Så kommer han in
i ett statsdepartement, men intages av harm över all den
byråkratism, all den humbug och all den småfuttighet, som han här blir
vittne till. Han gör uppror — på sitt sätt. D. v. s. han tar avsked och
lägger sig på sin soffa.
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
