Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Juste-milieu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XIII.
JUSTE-MILIEU.
Vi se, att det lider mot slutet på romantiken. Hos Heine kommer
den i strid med sig själv, och medan stridens flammor lysa högt i skyn,
gör romantiken knall och fall bankrutt. Hos George Sand och hos
Gontscharov visar det sig som en svaghet hos de romantiska
karaktärerna, att de inte räcka till inför det verkliga livets krav, medan det
förut tvärtom var en oskiljaktig del av deras romantiska värdighet att
inte passa in i det verkliga livet. På samma gång gjorde 1848 livet
nytt för människorna. Det är så mycket att rätta, så mycket gammalt
som måste övervinnas, så mycket nytt som måste föras till seger i det
verkliga livet. Det positiva resultatet av dessa rörelsers möte blir då,
att det uppstår en litteratur, som vill slå av på romantiken till fromma
för den levande verkligheten. Den börjar omkring 1840 och varar
ända till våra dagar.
Jag har försökt ställa upp denna grupp och har kallat den
justemilieu efter den kända samtida politiska riktning, som skydde både
romantiskt reaktionära och romantiskt revolutionära doktriner,
förbättrade kommunikationer och handelsvägar och älskade det lugna
framåtskridandet. Den litterära juste-milieun framträder i synnerhet
i romanen. Denna riktning vill bygga och bo bland människor.
Den förkastar den demoniska romantiken, men den vidgar och
genomarbetar människoskildringen, den vill förstå människorna och inte
omdana dem till halvgudar. »Slå igen er Byron och slå upp er Goethe»,
sade Carlyle till sin tids författare.
Carlyle är på det hela taget en typisk gestalt.
Han är alltigenom romantiker, men han återför romantiken till
verklighetens vardaglighet. »Verkligheten» är hans käraste slagord. När
han opponerar sig mot sin tids konstlade kultur, mot den nya
industrialismen, så är hans huvudargument härvid det, att den för männi-
109
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
