Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Juste-milieu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUSTE-MILIEU.
Icke mindre duktighet behövs det för ladugårdsarrendet. Här är
det Greta, som sköter affärerna och rättar Anders, inte bara i att han
skall säga »arrendera» och inte bara »hyra». Hon undersöker kornas
mjölkåder och räknar ringarna på hornen. Hon vet, att de måste
börja smått: inte mer än sex kor första året. Hon vill inte låta skämma
bort sig, hon tycker inte om att Anders drömmer om att köpa en schäs
åt henne. »Du skall hålla lagom av mig.» Anders hugger oförtrutet
femtio famnar ved första året, men andra året vill han ha en täppa
att sköta, ty första året har han bara varit Gretas »husdräng». Så
kunna både man och kvinna klara sitt arbete själva och få visa självständig
duglighet.
Den yppersta bland bondeberättarna är likväl George Sand. Hon
är förtrogen med lantlivet i sitt kära Berri, hon har levat där från
barnsben och känner Berriborna utan och innan. Hon har kanske
förskönat dem — bondelivet och idyllen ha alltid utövat
dragningskraft på varandra ända sedan Teokritos’ tid — men de ha inte dess
mindre absolut prägeln av den jord, varifrån de härstamma. George
Sands bondeberättelser tillhöra de mästerverk, i vilka ett folk känner
igen sitt eget väsen.
Hon förstår sina bönder i stort och smått. Hon är med bonden i
hans slit för sig och de sina, i hans omsorg och flit för att samla
pengar och i hans noggrannhet och sparsamhet för att bevara dem. Hon
förstår så väl detta äkta franska bondedrag. Hon deltar i de många
funderingarna, när det blir för trångt i huset och de måste skicka ett
av barnen bort att tjäna. Hon vet, att det är mödosamt att plöja
de stora åkerlanden, men hon känner också den stolta bondeglädjen,
när plogoxarna äro goda, starka djur, som få fart på arbetet. Hon vet,
att det är ensligt för herden med sin hjord på de stora hedarna, det
kan vara svårt att vistas där ensam i hårt väder. Då kommer
vidskepelsen fram med sina féer och dvärgar. Den kommer ofta till synes
hos George Sands bönder, och den ger hjältinnan i »Jeanne» något
mystiskt förtrollande. Men man hittar på så många goda utvägar, när man
måste reda sig själv. Har man under veckan fullgjort sitt arbete,
kan man mötas om söndagen efter mässan på ängen i byn, där pojkar
och flickor dansa med varann, skämta och gnabbas. Det är
fransmännens galanteri och raljeri i den okonstlade lantliga formen, som
vi få se i dess utsprungliga behag.
George Sands bondeberättelser förkunna det sunda arbetets och
den tysta hjärtegodhetens poetiska makt — de två ljusaste sidorna
i den franska folkkaraktären. George Sands romantiska och
demokratiska böjelser mötas, i det hon gör till sina hjältar och hjältinnor
sådana som stå utanför klasserna, lilla Fadette, som anses för en häxa,
114
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
