Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Den engelska romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ENGELSKA ROMANEN.
Det är en Guds gåva till honom, han reser sig ånyo, han har fått en
livsuppgift i barnet och försonar sig med Gud och människor. Det
underbara i denna skildring är det sätt, varpå George Eliot förstår
att låta yttre erfarenheter sätta märken i Silas Marners sinne;
gestalten blir liksom upplyst inifrån. Det skapas alltså härigenom en ny
romantik, som är absolut själslig till sin beskaffenhet.
Men denna skarpa och fina psykologiska gåva är inte bara
konstnärlig. Man märker hos George Eliot, att hennes böcker vilja
uppfostra: läsarens begrepp om
människorna skall bli säkrare
och djupare genom vad som
ställes inför hans öga, och
därigenom skall han lära sig
att sätta värde på det ädla
och duktiga hos människorna
och sky all mänsklig humbug
och halvhet.
Förståelsen skall tränga
ned till det innersta och
djupaste:. människan skall
begripas på grund av sina
innersta själsrörelser; begäret
att nå fram till vad som är
människornas personliga
religion går som en underström
genom George Eliots
psykologi. Uppfattningen av
förhållandena skall föras tillbaka
till det lilla obetydliga ögon- GOTTFRIED KELLER.
blick, då den nya moraliska
riktningen till gott eller ont tar sin början. George Eliot kommer att
stå som utgångspunkt för skilda riktningar. Hennes intresse för de inre
källsprången hos människorna möta vi t. ex. i rysk litteratur hos
Tolstoj. Hennes håg att vägande betrakta de moraliska problem, som
förhållandena och personerna erbjuda, utvecklas med utmanande energi
i vår tids problemdrama.
Av de samtida tyska författarna har Gottfried Keller en del
gemensamt med henne. Liksom George Eliot vill han uppfostra och
moraliskt undervisa sin publik. Men då hon är själasörjaren bland
riktningens novellister, är han pedagogen. Bådas stil och
berättarkonst är didaktisk, grundlig och noga förklarande ända till pedanteri,
men George Eliot tar situationen som en vetenskapsman, vilken ana-
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
