Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Den engelska romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ENGELSKA ROMANEN.
liga moralen äro Spielhagens romaner. Hans aristokrater äro
skrattretande och hans präster jesuitiska intriganter. Hans hjälte är ett
slags ättling av korsaren, en lysande begåvad och bedårande liberal
Don Juan, som kvinnorna tillbe och furstarna böja sig för. Men
Spielhagen söker övervinna honom med den borgerliga liberalismens
evangelium; efter att ha vilt störtat sig i tumlet, finner han sin
väg »genom mörker till ljus» och dör på barrikaden, eller också går
han under mellan partierna, som han begagnar, emedan han ställer
sig över sina naturliga allierade, över
det parti som verkligen är hans. Ty
människorna skola strida »i rad och
led». Här ha agitationsformler
förlamat människoskildringen.
Hos dessa författare är tendensen
riktad på borgerlig frihet.
Aristokraten i denna grupp är däremot
Paul Heyse. För honom gäller det
personlig frihet och karaktärens
adel. Hans psykologi ställer allt på
spetsen. Hans människoskildring är
en skildring av mänskliga paradoxer;
hans skildringar från Italien bära
prägeln av romantikens beundran
för Söderns underbara länder med
de vackra människorna i den vackra
naturen, de naiva lidelserna hos de
ädla själarna. Även när han vänder
sig mot norr, ligger hans konsts
värld åtskilliga meter högre än den
vanliga jorden; den mest
hänryckande gestalten i hans »Kinder der
Welt» är Toinette, den bedårande lilla »hertiginnan», som lever på en
romantisk såpbubbla. Till detta passar hans underbart fina språk.
Allt berättar, att vi hos honom äro i skönhetens land, och där
förkunnas de sköna själarnas lära om ädelhet och fri mänsklighet. Man
erinrar sig i fråga om detta författarskap ofrivilligt det påståendet,
att en utdöende religion och en utdöende andlig riktning förtona dess
mer estetiskt, ju mer de mista i mänsklig fyllighet.
Utom denna huvudgrupp bilda sig i juste-milieuns tecken en
rad olika sidogrupper. Omkring 1848 blir den socialistiske arbetaren
hjälten hos George Sand (t. ex. i »Compagnon du tour de France»).
Han är en mycket ädel och oskyldig varelse, som gärna deklamerar för
PAUL HEYSE.
124
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
