Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Naturalism och problemdrama i Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURAI.ISM OCH PROBLEMDRAMA I FRANKRIKE.
söker alltid förklara det underliga och att dra slutsatsen i en
paradoxal situation, så att han därigenom drives att fördjupa sig i
människoskildringen, och detta för honom allt längre och längre bort från
den rena naturalismen. Betecknande nog kallade sig oppositionen
mot naturalismen för den psykologiska riktningen.
Hos huvudrepresentanten för naturalisterna, Zola, försvinner
människoskildringen för miljöbeskrivningen. Varje roman i den
imponerande Rougon-Macquart-serien är en skildring av en eller annan
samhällsställning, ett eller annat yrke.
Han studerar de oilka
kvarteren med en statistikers iver,
skildrar om och om igen gatornas, husens,
trappuppgångarnas utseende, binder
fast vår fantasi vid dem och stänger
in sina människor i det eller det
kvarteret. Hans människor äro ej
individer utan typer och symboler,
de äro utvalda ur miljön. Den och
den representanten för det och det
ståndet har de och de egenskaperna,
emedan de tillhöra de för ståndet
kännetecknande. Här se vi
regementet n:o 106 i »La débåcle»,
sammansatt av alla möjliga element; vidare
år det gatslyngeln från Paris, som
blir förräådare mot sin kamrat under
flykten, och under kommunupproret ZOoLA.
blir han mordbrännare. Än vidare
studenten; han är entusiastiskt hänförd, men kan inte ordna för sig, får
skoskav under marschen, och den förståndige bonden måste hjälpa
honom. Bonden räddar hans liv, men när de sedan skiljas, kommer
studenten på de svärmiska kommunardernas sida, under det bonden
stannar i Versaillestruppernas här och skjuter sin vän, som han inte
känner igen. Det är inte individen, utan årten, som vi här återfinna.
Figurerna äro i och för sig alldeles betydelselösa, men bli
sinnebilder; Nana är »guldflugan», född på smutshögen, och förgiftar allt
som finns av heder och förnuft i det gamla samhället.
Härigenom kommer Zola att föra oss in på en ny linje, som blir
väsentlig för uppfattningen av människorna och världen. Det är en
svängning hos honom i uppfattningen av förhållandet mellan
människorna och tingen. Sinnet för omgivningarna, miljön, tingen är ett
väsentligt drag i 1800-talets roman. Romantiken skapade sagor om
10—221098. Bing, Litteraturens inre utreckling under 19:e årh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
