Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Naturalism och problemdrama i Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURALISM OCH PROBLEMDRAMA I FRANKRIKE.
tingen och såg en mystisk makt i naturföremålen. Balzac illustrerade
livskampen genom sin iakttagelse av bohag och bostad, Dickens
fantasi låter tingen tala och skapar om dem till sinnebilder;
järnvägstågets lanterna blir ett eldöga, som skrämmer Carker, och hans rädsla
för det röjer hans skräck för hans onda samvete. Men i
synnerhet Hugo förstår att ombilda tingen till myter, och i skildringen av
omgivningarnas och massornas samspel uppenbarar sig hans
diktnings makt. Skildringen av massorna står i samband med skildringen
av tingen. Den är Victor Hugos styrka och även Zolas.
Nattstillheten över barrikaderna i
Hugos »Les Misérables» och de
upproriska arbetarnas tåg i
Zolas »Germinab» ge oss rent
av en fysisk förnimmelse
av situationen. Hos Zola
kommer det konstnärliga
anlaget för dessa mass- och
miljöskildringar att samverka
med den stränga uppfattning
av kampen för tillvaron, som
han lärt sig av darwinismen.
Helt visst hade både Balzac
och Flaubert öppen blick
för sambandet mellan
människan och hennes omgivningar.
»Om. . . sederna inte låta
förklara sig av religionen och
handlingarna av lidelserna,
om klädedräkten inte passar
till levnadssättet och
byggnaderna till klimatet, är min bok osann; i motsatt fall ej» Så svarade
Flaubert Sainte-Beuve på anmärkningarna mot »Salammbö». Hela
miljön och människorna, som leva i den, skola stämma överens. Men
detta är en utvecklingshistorisk betraktelse från Darwins tid. Hos
Zola däremot har idén om kampen för tillvaron och anpassningen
efter omgivningarna fått en helt annan betydelse. Hos Zola ha tingen
fått makten över människorna och ha deras öde i sitt våld. Hans
fantasi rör sig ständigt med tingen, dröjer vid enskildheterna i de stora
magasinens och hallarnas skyltning med sina varor o. s. v. De bli
därigenom också levande varelser icke blott i läsarens fantasi utan
även i författarens uppskattning av handlingens ledande krafter. Tag
som exempel Zolas »Germinal».
E. DE GONCOURT.
146
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
