Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Den moderna lyriken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN MODERNA LYRIKEN.
skarpa krydda. Hans älskog är icke sjuklig såsom Rossettis. Han är
livets sångare. I sin lyriks brusande ordflöde famnar han hela
världen, och hans diktning är en lovsång till livets härlighet. I en av sina
skönaste dikter, »Hertha», tecknar han bilden av den natur, som evigt
lever i allt, omfattar allt. Naturen är den stora modern, som har sin
fröjd i sina barns lycka och frihet, som är evigt rik i sin fullhet, som
oavlåtligt växer upp mot ljuset och den ständigt alltmer klarnande
sanningen, allt under det att gudasläkten komma och åter försvinna,
allteftersom människotanken
skapar dem och övervinner
dem. Swinburnes allfamnande
fantasi har här skapat en
världsalltets urmyt, vars
krona är den oändliga friheten.
Denna gränslösa frihet och
denna allomfattande gudom
fingo en mera omedelbar
förkunnelse i amerikanaren Walt
Whitmans egendomliga
diktning. För honom är allt utan
undantag gudomligt, allt är
underverk, allt är dikt. Säg
därför fritt ut allting! Blygsel
är bara förvanskning. Bort
med alla moraliska regler!
Naturen är moralisk i sig
själv. Bort med allt vad
samhälle heter! Alla äro lika,
alla äro kamrater. Varje
TacGoORE. människa är världens
medelpunkt.
Denna gudomliga anarki i livsåskådning ledde till en lika gudomlig
anarki i form och uttryck. Allting kommer plötsligt, utan
sammanhang och i den ton, som den förhandenvarande stämningen
framkallar. Sublima tankar stå sida vid sida med de mest barocka vändningar
och de torraste ramsor. Allt rör sig blott om tankar och ting — i dem
ligger poesien. Rytm och rim, grammatik och syntax äro ej annat
än veklig civilisation, som till ingenting duger.
Denna naturalism i lyriken, som upplöste allt för att få
tankarna fram i ögonblickets sprittande liv, har funnit efterbildningar både
i Tyskland (hos Arno Holz) och i Norden (särskilt hos Obstfelder).
Den är i släkt med Mallarmés »idémusik» i Frankrike, och den påminner
164
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
