Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Den moderna lyriken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN MODERNA LYRIKEN.
uttrycket skulle vare sig utmejsla eller antyda. Den kom att draga sig
tillbaka från tidens liv. »Lyrism» blev en motsats tlll naturalismen, och
Zola stred mot lyrikerna, emedan de ej togo del i samhällsstriden för
sanning och rättvisa och icke hade direkt ärende till sin samtids
publik. Med Verhaeren vände lyriken åter till tidens liv, och det
visade sig, att den konst, som övats i drömmarnas land, hade givit hans
diktning makt och klang och glöd i uttrycket. Annars har den franska
lyriken under denna tid väsentlig betydelse för världslitteraturen
genom sin teoretiska energi. Den är ett experiment med det poetiska
uttrycket, den prövar dettas makt över föreställningen. Det är ordets
förmåga att väcka eller forma fantasibilden, som här prövas till det
yttersta. Inom denna diktning röjes en ständig strävan efter att utvidga
den poetiska effektens maktområde. Häri ligger en ny variation av
den strävan, som genomgår hela århundradets litteratur. Även denna
från världen så fjärran liggande lyrik är besjälad av sitt århundrades
strävan efter intensitet.
*k * *k
I Norden räknade man under naturalismens dagar icke med
lyriken såsom någon litterär makt. Och dock levde den.
I Sverige fortforo de sista romantiska
diktarna Rydberg och Snoilsky att hela
naturalismens tid igenom skriva sina djupa,
själfulla och klassiskt formade dikter. I
Norge utformade sig under denna tid
Björnsons lyrik till en impressionistisk,
intensivt ögonblicksverkande poesi,
samtidigt med att den utvidgade sitt
idéperspektiv mot oändligheten och samlade i
sig både forntid och framtid. Danmark
hade sin store sångare i Drachmann; hans
rikt böljande rytmer och
stämningsväxlande bilder framburo i poesi hela hans
splittrade och mångskiftande själsliv.
Och mot slutet av den naturalistiska
tiden framträdde nya mästare: Nils Collet
FRöDING. Vogt med sin kraftiga, högburna indivi-
dualitet och Gustaf Fröding, den lyriske
mästaren framför alla, tungsint och strålande, djup och rättfram, en
konstnär i alla stilarter. Brytningen med naturalismen framalstrade
nya former: i Sverige Verner von Heidenstams och Oscar Levertins säkra,
klassiska verskonst, i Norge Obstfelders själfulla, i den yttre formen
174
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
