Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XX. Naturalismens utbredning och omdaning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURALISMENS UTBREDNING OCH OMDANING.
författare skrider den ut över den nyktra verklighetens ram. Detta
hade till följd, att nya riktningar spirade upp, vilka ledde bort från
naturalismen.
Den största poetiska begåvningen under naturafismen i Tyskland
var dock icke vare sig dramatiker eller romanförfattare. Han var filosof,
och hans namn var Friedrich Nietzsche. Hans idéer icke blott verkade
tändande i Tyskland, de satte hela Europas andliga liv i brand. Det
var på honom Georg Brandes byggde, när han gav sin nya lösen:
aristokratisk radikalism, och överallt i Europa fick man taga ståndpunkt
till Nietzsches övermänniska.
Nietzsche driver radikalismen så långt, att den slår över, icke i
reaktion, men i mystik. Var tiden individualistisk, så drev Nietzsche
individualismen till en sådan ytterlighet, att enligt hans mening varje
ny ande skall skapa nya värden. Plikten skall han möta med ett
nej. Världen skall bliva stark, och viljan till makt är dess bärande grund.
Var hård! Stöt ned den vacklande och svage, ty det är bäst för
världen att han faller! Älska icke din nästa, utan det som ligger mest
avlägset, framtidsmåletl! Människan skall växa upp till övermänniska.
Men trots det att denna framtidstanke helt och fullt behärskade
Nietzsche, kände han dock livets härlighet så mäktigt, att han förkunnade
dess evighet. Varje ögonblick är världens medelpunkt, och dock
upprepar sig allt. »Den djupa lusten vill djup evighet.»
På naturalismens egen grund uppstod här en mystiker, en
profet, som förkunnade livets evighet. Detta alstrade en ny romantisk
livsåskådning, som mer än någonting kom samtiden att överskrida
naturalismens råmärken. Det alstrade ett mera vidsträckt
perspektiv, ett längre avlägset mål än påverkan på sin tids samhälle.
* *
Det land, där naturalism och problemdrama senast vunno inträde
i litteraturen, var England; ja, beträffande romanen kan man
svärligen tala om någon naturalism alls. Den engelska romanens
tradition från århundradets mitt verkade återhållande. Det engelska
dramat däremot ägde ej någon tradition, utan hade under det nittonde
århundradet i allt väsentligt stått utanför litteraturen. Skådespelarna
hade levat på att spela Shakespeare och glömt sin egen tid. Då de nya
kulturströmningarna nu kommo, var det ur hundraårig sömn de
väckte upp det engelska dramat.
Den engelska romanen på Dickens’ och Thackerays tid hade haft
månget strängt ord att säga samhället och mången bitande karikatyr
202
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
