Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Naturalismens utbredning och omdaning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURALISMENS UTBREDNING OCH OMDANING.
Även om dessa författare till sin själsriktning äro befryndade med
naturalismen och deltaga i samma andliga strid som naturalismen,
så stå de dock i konstnärlig verksamhet fjärran från dess program.
I George Gissing fick Englands litteratur en författare, som mera
påtagligt närmade sig naturalismens praxis. Han beskrev det, som han
själv hatade: fattigdomen, dess dystra, smutsiga, lumpna värld, en
värld utan alla ljuspunkter. Men hans roman blev samtidigt en
intrigroman, tillagad efter det gamla receptet.
Engelsmännen voro emellertid ett alltför praktiskt folk för att icke
förstå tidens tecken. Till och med i den aristokratiska
societetsromanen började
samhällsproblemen göra sig påminta, och
imrs Humphrey Wards
romaner kommo de till sin rätt.
Det är denna författarinnas
förtjänst att åt problemdis-
kussionen beretts plats i den
engelska societetsromanen.
Hon kan intaga en bestämd
ståndpunkt, hon kan också
vara osäker, men i vilket fall
som helst intager hon alltid
en viss hållning till sin sam-
tids idéer, vare sig dessa äro
religiösa, sociala eller poli-
tiska. Säkrast är hon på det-
religiösa området, och boken MRs HumMPHREY WARD.
om Robert Elsmeres ombyte
av tro är den mest betydande av hennes romaner. Tidsandan tränger
Robert Elsmere in på livet, och han bryter med den statskyrkliga
bekännelsen. Han tror ej längre på Kristus som Gud, men såsom ande
lever Kristus och är för honom omistlig. Och han kämpar sin kamp
för att genom denna sin ärliga bekännelse vinna arbetarna för tron på
det goda och ädla.
Långt mera tveksam står mrs Humphrey Ward inför de
socialistiska rörelserna. Hon framträder här i tvenne skepnader, nämligen
dels som socialistisk filosof, dels som konservativ praktiker, som
ärligt kämpar för att förbättra förhållandena utan omstörtning av det
bestående. Hennes tvivel och tvekan förkroppsliga sig i en sådan gestalt
som Jacob Delafield, vilken ej erfar någon som helst glädje vid tanken
på att han är den lycklige arvtagaren till ett hertigdöme. Ansvaret
vilar tungt på honom, och det ställer också krav på hans beslutsamhet.
205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
