Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXI. Strömningar efter naturalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÖMNINGAR EFTER NATURALISMEN.
riktad mot den rent estetiska bildning, som var förhärskande i
Köpenhamn. Johannes V. Jensen sjöng ut sitt hjärtas mening och gav
därmed signal till kamp mot den litterära kultur med europeisk prägel,
som Brandes framburit.
Grundtvigs folkhögskolor samlade krafterna, och huvudgestalten
i den sålunda igångsatta rörelsen blev Jacob Knudsen. Den folklige
Jacob Knudsen blev en säregen pendang till den aristokratiske Paul
Bourget. I likhet med Bourget förde han religionens talan mot de
vantrogna och den levande traditionens talan gentemot de
doktrinära. Men han, juten, var en folkets man, och därför reste han sig
mot förfiningen i Köpenhamn, han reagerade mot tidens veka
humanitet, som tager samhällets avskum i sitt beskydd och förstör det
friska, starka samhällslivet. Hans romaner skildra starka,
allvarstyngda människor, och här blir det strider, som ofta gälla livet. Det
är en hårdhänt och kraftig konst, och Jacob Knudsen känner sina egna
i grunden.
I nyaste tid möta oss de mest motsatta riktningar inom
människoskildringen. Otto Rung behandlar människans psyke i alla dess
nyanser; hans konst bortser från alla yttre förhållanden. I rak motsats
härtill skildrar Andersen-Nexø i sin stora romancykel »Pelle
Erobreren» arbetsförhållandena inom alla samhällslager: på bondgården,
inom småstadshant verket, som med nödvändighet måste ligga under
i konkurrensen med fabrikerna, och inom huvudstadens industri;
han skildrar smutsen och eländet i arbetarbostäderna, arbetarnas slit
och moraliska undergång, strejkkampens trots, försakelse,
framstegsvilja, liksom ock den nöd, som följer i dess spår, och den last, som
spirar upp ur nöden. Det är bilder ur det faktiska samhällslivet; men till
sist kommer författaren med en socialistisk idealbild, som efter de
levande fakta, han framlagt, verkar skäligen luftig.
† ’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
