Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Biologisk grundläggning till Bergsons intuitionsteori
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
teknisk, praktisk. Det är för intelligensen
likgiltigt, om dess byggnad blir bara en konstruktion,
blott denna konstruktion ökar vår förmåga att
reagera mot naturen. Intelligensen har utvecklat
sig enbart som ett kampmedel, och vi ha ingen
anledning vänta att den skall för oss upptäcka
tingens väsen.
Ett bevis härför vill Bergson hämta från
utvecklingens historia, såväl den förhistoriska som
den senare. Man har beträffande intelligensen
ej nog beaktat, »att dess väsentliga uppgift från
början var mekanisk uppfinning, och att ännu i
våra dagar samhällslivet rör sig om tillverkning
och utnyttjande av konstgjorda instrument, samt
att de uppfinningar som kanta framåtskridandets
väg även angett dess riktning». Historien om
intelligensen och dess verk visar oss människan
icke som Homo sapiens utan som Homo faber.
Låt oss då medgiva att den primitiva
människan, sådan hon först träder fram för oss i
arkeologiens eller etnologiens ljus, är homo
faber — vad vill man därav se bevisat? Det
är helt naturligt, att den första människan mera
eller uteslutande var upptagen av kampen för
sin existens. Och vore denna primitiva människa
även därtill sapiens , vad ville man väl finna
för spår av hennes tankar motsvarande de spår
av hennes redskap som torvmossar och grottor
kunnat bevara? Såvida vi icke i alla fall skola
anse oss ha några spår även av den spekulativa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
