Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Biologisk grundläggning till Bergsons intuitionsteori
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förnimmelser. Man kan över huvud göra sig
mångahanda tankar i detta ämne, men de bli endast
gissningar. På den empiriska iakttagelsens eller
inlevelsens väg kunna vi icke här komma till
någon större visshet. Vad är då den egentliga
grunden för Bergsons antagande? Jo, en
spekulativ, ett metafysiskt antagande — en intuition
som han i ungdomen blev tagen av, och som
han efteråt trott sig kunna biologiskt stödja. Till
själva denna syn på tillvaron komma vi sen.
Något stöd av här åberopade data får den icke.
Barnets medfödda uppfattning av
orsak-verkan är en uppfattning av relation —
visserligen, men är icke relationen knuten till saker?
Är icke relationen substans-attribut knuten till
ett ting som är substans och har attribut? Vad
vi här uppfordras till är helt enkelt att övergå
till en metafysik, enligt vilken relationer vore
möjliga utan tingtanken, och ting möjliga utan
relationer, och det tål att tänka på. Det förefaller
mig som om de biologiska data, Bergson dragit
in i diskussionen, icke på något sätt kunna få
inflytande på en sådan fråga.
Jag har hitintills talat om »ting» i vanlig
mening. Det är icke nog. Ordet ting (chose) får
i Bergsons resonemang en stegring, så att till
slut ting blir detsamma som »tinget i sig», och
relationer detsamma som fenomen: vi stå mitt
i den Bergsonska läran, att intuitionen (här på
instinktens stadium) är organ för uppfattning
av tingens väsen, alltså är filosofiens egentliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
