Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Bergsons kunskapsteoretiska motivering: intuition och intellektuell åskådning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
erbjuder oss intuitionsproblemet en mängd saker
att undersöka, och medan Bergson är mån om
att alltjämt låta dessa undersökningar uppgå
i en metafysisk undersökning, så att detaljerna
endast tjäna att illustrera ett metafysiskt
förhållande, så skulle jag önska att få granska
detaljerna, så långt sig göra låter, utan
inblandning av metafysik, väl vetande att denna till
slut möter vid gränsen.
Jag sysselsätter mig alltså icke egentligen
med Bergsons intuitionsteori såsom metafysisk
utan endast med densamma i den mån den fäller
avgöranden i de tekniska frågor, vilka jag
hänsyftat på.
Oberoende av alla olika utgångsdefinitioner,
om vilka det ju icke lönar sig att tvista, finner
jag mig i regel icke kunna instämma med
Bergson i tolkningen av de exempel han anför. Det
synes mig icke att de stödja teorien om att
intelligens och intuition äro radikalt artskilda;
och just i det intuitiva kravets intresse måste
jag avgjort vända mig emot hans tolkning av
intuitiva akter.
Jag vill bestämma begreppet intuition så,
att intuitiv uppfattning blir raka motsatsen till
diskursiv, det och ingenting annat. Diskursivt
uppfattar man, när man successivt fattar det ena
momentet efter det andra; intuitivt åter i den
mån man mäktar samtidigt fasthålla momenternas
mångfald. Eller riktigare: diskursiv uppfattning
är successiv uppfattning utan att det förut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
