Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Intuitionen som syntes. Metodiska konsekvenser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke fyller logikens krav. Intuitionen blir
inbillningskraft och snilleblick i motsats till
egentligt tankearbete, blir syntes i motsats till analys.
Och härmed äro vi komna till en
skiljeväg. Ligger det i sakens natur, att vår
uppfattning skall frigöra sig från logiken i samma
mån som den blir intuitiv, eller tillåter intuitionen
en allt högre stegring i logisk klarhet? Jag
håller på det senare, och menar rent av att
intuitionen, åtminstone i vissa avseenden,
tillfredsställer logikens krav, på ett finare, noggrannare
sätt än det vanliga tänkandet, att den i sin fulla
styrka fullbordar logiken i stället för att
upplossa den.
Härmed äro vi också komna till den punkt,
där Bergsonismen visar sina metodiska
konsekvenser. Från den utgår en maning: frigör dig
från logiken. Med min uppfattning heter det:
bli strängare med logiken. För mig att se ha vi
att övervinna grovlogiken medelst en finare
logik, enligt Bergson skulle vi fly från grovlogiken
till en konturlös åskådning. Orediga svärmare
begagna sig av dispensen. Man behöver inte längre
ge skäl, man säger: jag ser, jag tror. Icke blott
när det gäller gud och universum utan också
när det gäller krig och fred och människorätt,
och tullskydd, och nästans ära. Förflugna idéer
behöva icke prövas på konsekvenser — man är
glad att våra uppfinnare åtminstone fortfara med
det gamla och pröva innan de släppa ut, kanske
mera kritiskt än någonsin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
