Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Intuitionen som syntes. Metodiska konsekvenser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
poetiska figurer i Poes. Log. En bild, en
vändning får spridda fenomen att springa ihop till
ett linjesystem med enande idé i; genom relief
eller genom omgruppering. Den hjälper oss
med samma grepp, som i mera elementär form
möter oss i ordets figur eller sinnliga schema.
Man kan också tänka på de aristoteliska
slutledningsfigurerna. Logiskt sett skulle alla
slutledningar kunna göras efter den första figuren, men
allt efter som man kommer på saken från ena eller
andra hållet, blir det i ena fallet lämpligare att
först slå fast att A aldrig är B, i andra fallet
lämpligare att först konstatera C:s underordning
under A. Det blir inte riktigare på det viset,
men intuitivare.
Konfigurationens syntes är icke i och för sig
nödvändigt logisk, men dess nära samband med
den logiska syntesen framgår tydligt ur det sista
exemplet. I stort sett är det icke möjligt att få
några sammanfattningar, så vida man icke
begagnar sig av sakernas naturliga läge. Därför
kan man så genomgående finna ett logiskt schema
och ett logiskt behov bakom de poetiska uttrycken.
Intuitiv stegring blir logisk stegring. Sambandet
mellan konfiguration och logik kommer mig
gärna att tänka på de s. k. klangfigurer, i vilka
sanden på en metallskiva ordnar sig, då skivan
får vibrera för ett stråkdrag. En lätt förklarlig
association, men väl också något av en analogi.
När diktarsjälen vibrerar, utkristalliserar sig
tillvaron i systemer av konfigurationer — och dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
