Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Intuitionen som syntes. Metodiska konsekvenser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ha nog en djupare grund än det vanligen
antages.
Motsatsen diskursiv-intuitiv går genom hela
vårt kunskapsliv och därförmedelst också genom
känslo- och viljelivet. Man brukar nog tänka
i första rummet på minnet och
slutledningsförmågan såsom diskursiva, men tendensen att falla
sönder i diskursivitet röjer sig även i själva
åskådningen och i fantasien; den sitter i
människans radikala brist, den av Fichte till princip
upphöjda trögheten. Därför kan intuitionskravet
icke behandlas i ett särskilt kapitel av psykologien
eller logiken utan skall göras gällande i alla.
Resultatet, om så sker, blir att psykologien och
logiken allt mer förlora något av den statiska
karaktär, som Bergson haft en så skarp blick för.
Men därav följer icke, att det får släppas efter
i fråga om fastheten i begreppen, eller att fasta
begrepp ej skulle behövas just i stunderna av
vår djupaste och rörligaste uppfattning.
Förståndets roll var också enligt Fichte att bringa den
absoluta rörligheten till att »stå»; denna blir
»gleichsam zum Stehen gebracht», säger han med
den tidens vanliga åberopande av ordens
etymologi (Verstand). Det statiska momentet kan aldrig
elimineras bort ur vår tillvaro. I skapelseordets
»Varde» ligger också ett »Bliv». Och efter Hegel
synes det ej lätt att förbise detta. Det gäller
icke att drömma sig bort ifrån begreppen. Vi
skola se dem ännu tydligare och på den vägen
komma till oberoende av dem. Intuitionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
