Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hurtig behöll sin chefsplats till år 1885, då han efterträddes av
stationsskrivaren Axel Johanson i Örebro. Den först utsedde ordenssekreteraren,
Conrad Thunström, avgick redan efter ett år och efterträddes då av
privatläraren Eugène Ståhlgren i Göteborg. Denne behöll
sekreterareposten ända tills sammanslagningsmötet 1887, då han bekläddes med
samma befattning i den förenade storlogen. 1888 tillhörde han dem som
bildade "Sveriges yngre storloge", sedermera "Nationalgodtemplarorden",
vars sekreterare han därefter var under en följd av år.
Vid 1882 års storlogemöte valdes som chefens närmaste man ("Hög
värdig rådgivare") en person, som sedermera skulle komma att spela en
viss roll inom Orden, nämligen rektorn för Kristinehamns praktiska skola
P. Joh. Bäckman. Denne hade till mötet inkommit med förslag om
bildandet av en för Orden gemensam understöds- och självhjälpskassa, vilket
förslag för vidare utredning hänsköts till en kommitté. Under det
följande arbetsåret kom Bäckman att någon tid tjänstgöra såsom ordenschef,
alldenstund Hurtig fann sig nödsakad att inför borgerlig domstol
an-hängiggöra talan mot några ordensbröder i Göteborg, vilka utspritt
äreröriga beskyllningar om honom. Sedan H. vunnit processen önskade han
återtaga sin chefsplats, men då befanns det att Bäckman ogärna ville
återlämna värdigheten. Man hittade då på att bilda en "ädel storloge"
för Sverige, Norge och Danmark. Till chef för denna fullkomligt
onödiga institution utsågs Bäckman — och sedan var det inte längre
någonting som hindrade Hurtig ifrån att på nytt bli chef för Sveriges
storloge.
I längden kunde dock inte Hurtig och Bäckman samarbeta. Vid mötet
1883 i Örebro uppkom en häftig strid dem emellan. I protokollet
berättas att H. V. Ö. T. (Hurtig) föreslog att "en hedersplats vid sittning
i storlogen måtte beredas Ädel Stor-Templar" (Bäckman). Denna
framställning besvarade B. med förklaringen att han avsade sig ali beröring
med Sveriges storloge och Godtemplarorden, varefter han avlägsnade sig.
Senare under mötet kom han dock tillbaka, men strax efter mötet
upplågade en ny häftig strid emellan honom och storlogen. Följden blev att
Hurtig helt enkelt avsatte honom från Ädel Stor-Templar-värdigheten
och till hans efterträdare utsåg generalkonsul C. O. Berg, vilken på något
icke fullt utrett sätt blivit medlem av Orden.
Vid flera tillfällen väcktes inom storlogen förslag om delning av
storlogeområdet, då man nämligen höll före att Sverige var allt för
vidsträckt för att kunna tjäna som arbetsfält för en enda storloge. Dessa
planer avskrevos dock sedan man kommit så långt att en del distriktloger
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
