tryckeri i Arboga, samma tryckeri, som tryckte Svenska Good Templar. På titelsidan stod "Good Templars Sångbok. På uppdrag av Sveriges Storloge utgiven av O. Bergström". Det är dock icke troligt att storlogen stått i ekonomiskt ansvar för den, trots sitt beslut. Ty medan konstitutioner rekvirerades från ordenssekreteraren C. Eklund, annonserar Sv. Good Templar att sångböckerna kunna rekvireras genom tidningens redaktion. Priset var 50 öre för bättre band och 40 öre för "simplare". Någon tid senare beklagar tidningen att den någon gång lade sig i saken och förklarar sig sakna kännedom om vem som övertagit förlagsrätten eller om sångböckernas vidare öde. Den hade uppenbarligen kommit till utan att boktryckaren haft säkerhet för tryckningskostnaden. Något år senare finna vi emellertid att Oskar Eklund övertagit förlagsrätten. Samtidigt utgav storlogen noter till ritualsångerna och i Göteborg utgav G. Malmgren ett litet häfte "Sånger för Good Templare", huvudsakligen översatta från engelska språket. REGALIER OCH ORDENSMÄRKEN. Medan ali materiel, som behöves för logearbetet, numera erhålles från ett och samma håll, voro försäljarne under de första åren t. o. m. flera än de artiklar, som salubjödos. Märkligt nog dröjer det ända till den 7 juli 1881 innan Sv. G. T. innehåller någon annons om regalier. En fru Anna Frunck i Arboga synes vara den första, som utbjuder dylika till salu. På hösten samma är får hon emellertid konkurrens av en fr. Augusta Andersson i Stockholm. Hon annonserar även om att hon försäljer "emblemerna 'Tro, hopp och kärlek' samt 'G. T.' i talmiguld, det förra à 3: — och det senare à 1 krona". Vid storlogemötet den 27 och 28 maj 1881 förelågo åtskilliga förslag till ordensmärke och man önskade att storlogen skulle antaga ett och påbjuda dess användande, men tiden medgav icke mötet att behandla saken. Logerna i Eskilstuna, som icke hade lust att vänta på ordensmärket till ännu ett storlogemöte, togo saken i egen hand, utvalde ett av förslagen och läto tillverka det. Det anbefallés i Sv. G. T. för den 14 juli 1881 av redaktören själv, som strax förut valts till storlogens sekreterare. Det bör ju därför kunna anses ha fått officiellt godkännande. Märket var av nysilver och bestod av bokstäverna G. T., den senare bokstaven anbringad inuti den förra. Det var även försett med stjärnor för de 169