Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han ansåg att biskop Landgren "borde med hovsamhet bemötas", då han
"uppträtt pa ett ärligt sätt och endast i god mening", men han vände
sig med kraft mot åtskilligt av vad biskopen yttrat i sin "bulla". Talet
om godtemplarnes benägenhet att "ohelga sabbaten" besvarades av
kyrkoherde N. med frågan: Ohelgas sabbaten genom att supa, spela, träta och
skämta med religion och präster, eller genom att samlas för att arbeta för
nykterhet och sedlighet? — Det påpekades även att "en biskop kan
möjligen tillställa en bal utan att bli utesluten ur svenska kyrkan, men en
godtemplare kan icke göra det utan att bli utesluten ur
nykterhetsföreningen, och en biskop kan svärja i ett sällskap av präster utan att bli
tillrättavisad, men en godtemplare kan icke svärja i godtemplarsällskap
utan att fa tillrättavisning". Till slut förklarade sig kyrkoherde N. anse
att "en präst, vilken har till uppgift att förkunna försoningens ord och
verka för nykterhet, sedlighet och kärleksverksamhet, bör framför någon
annan bli godtemplare, och genom att bliva det ställer han ingen annan
fordran pä sina ahörare än den kristendomen ställer på varje kristen
genom att uppmana honom att älska icke blott med ord utan i gärning och
sanning".
Biskop Landgrens "bannlysningsbulla" mot godtempleriet utgör i och
för sig en förträfflig kulturbild från mitten av 8o-talet, den tid dä
Godtemplarorden hade sin egentliga genombrottsperiod här i landet. Såväl
på grund härav som därför att "bullan" pä sin tid väckte ett enormt
uppseende inom godtemplarkretsar, har det ansetts lämpligt att i denna
minnesskrift bringa episoden i erinran. Tilläggas må nu endast att när
biskop Landgren år 1888 avled ägnade ordensorganet Reformatorn honom
en aktningsfull runa, vari visserligen erinrades om hans
motståndarställ-ning gentemot Godtemplarorden, men även om hans goda och sympatiska
karaktärsegenskaper och om hans otvivelaktiga intresse för
nykterhetsarbetet. Kontroversen emellan honom och Orden hade näppeligen hos
någondera parten kvarlämnat varaktig bitterhet.
V.
EN MISSLYCKAD PALATSREVOLUTION HOS
HICK-MANITERNA.
När den "hickmanska" storlogen i Sverige bildades, den 29 oktober
1880, valdes som ordenschef en ung och relativt okänd man, dåvarande
292
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
