Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. G. Ljunggren. Den sistnämnde dömdes att böta 50 kr. för falsk
beskyllning mot Hurtig. Sandbäck äter tvingades att ingå på förlikning
och måste underteckna en offentlig förklaring, vari han uttryckligen
återtog de förklenliga yttranden han "råkat fälla" om Hurtig. — Sedan
ärekränkningsprocessen sålunda avvecklats återtog Hurtig som bekant
sin chefspost. Innan detta kunde ske hade han dock nödgats medverka
till att instifta den s. k. "Skandinaviens ädla storloge", vars chef blev
P. Joh. Bäckman.
Sandbäck fortsatte, trots processens för honom så snöpliga utgång, sin
oppositionella verksamhet. Till slut gick det dithän att några loger i
Masthugget och Majorna rentav uppsade Sveriges storloge tro och
lydnad samt begärde att tills vidare få ställa sig under Norges storloges
beskydd. Deras avsikt synes ha varit att snarast möjligt bilda en ny
storloge. Den norske ordenschefen, överläraren Fr. Pedersen i Kristiania,
lär utan betänkande ha utfärdat fullmakt som specialdeputerad för
Sandbäck, försiktigtvis dock med den reservationen att fullmakten skulle
gälla först sedan den blivit stadfäst av högre ordensmyndighet. På grund
av denna fullmakt skulle S. vara berättigad att instifta loger i Sverige,
vilka loger skulle t. v. lyda under Norges storloge. Sandbäck fäste
naturligtvis intet avseende vid villkoret i fullmakten. I stället anordnade
han ofördröjligen, med stöd av sin nya värdighet som den norske
ordenschefens specialdeputerad, ett hemligt möte med sina
meningsfränder och där lär man ha överenskommit om hur tjänstemannaposterna
i den blivande nya storlogen skulle fördelas. Ture Malmgren var
närvarande och åtog sig att bli ordenschef.
Planerna visade sig naturligtvis omöjliga att realisera. Högsta
vederbörande i Amerika ville inte alis höra talas om någon ny storloge i
Sverige, och Pedersen i Norge fick en ordentlig uppsträckning för sin
benägenhet att hjälpa upprorsmakarna. När härtill kom att
ordenschefen in spe, Ture Malmgren, något senare under sommaren råkade ut
för oturen att bli utesluten ur Orden på grund av löftesbrott, fann sig
oppositionen i Göteborg äntligen nödsakad att sträcka vapen och på nytt
underordna sig Sveriges storloge. Sandbäck själv drog sig strax efteråt
tillbaka och lämnade Godtemplarorden.
2 96
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
