folket kämpar. Den svenska nykterhetsrörelsen har ända sedan Wieselgrens dagar ej lyckats få fram någon enda verklig hövding. Den småskurenhet, som här och var framträder i denna mäktiga rörelse, hänger delvis samman med denna brist och den förklarar även varför den svenska nykterhetsrörelsen står där den för närvarande står. Må de kommande 50 åren i Godtemplarordens historia komma att tälja om att Orden verkligen löste alkoholfrågan i Sverige! PASTOR PRIMARIUS NILS WIDNER, ordförande i Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran, skriver: När I. O. G. T. i Sverige inom kort firar sin femtioårshögtid, är det säkert mänga även utanför denna organisation, som önska giva uttryck åt sin sympati och tacka den för dess verksamhet till vårt folks bästa under det gångna halvseklet. Åt dess arbete för nykterhet och folkhälsa äro tvivelsutan alla, även många dess förhånare, i grund och botten eniga om att skänka sitt erkännande. Det är lätt att kritisera men mestadels ytterst svårt att sätta något bättre i ställe. Och Godtemplarorden kan taga kritiken med ro och svara: Gör själv något bättre! — I. O. G. T. har dessutom indirekt varit en folkfostrare av mycket stor betydelse. Meningarna om vägar och medel kunna vara delade. Det finns ju även andra värden än nykterhet att tillvarataga. Men om var och en gör sitt bästa, så skall till sist nog resultatet bliva gott. PARTISEKRETERAREN GUSTAV MÖLLER, en bland det socialdemokratiska partiets mest bemärkta parlamentariker i vårt land, skriver: Vad den svenska nykterhetsrörelsen betytt för vårt folk kan icke i få ord sammanfattas. Ett personligt vittnesbörd därom måste emellertid vara kort och kan följaktligen icke bli uttömmande. Nykterhetsrörelsen har haft en social betydelse, som knappast kan överskattas. Före arbetare- och nykterhetsrörelsernas uppkomst var den svenska arbetareklassen förfäad icke blott på grund av låga löner och lång arbetstid utan även på grund av ett allmänt förnedrande superi. Här är icke platsen att gå in på orsakssammanhanget mellan dessa företeelser. Men arbetareklassen, vars väl och ve ligger mig närmast om 351