Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiska fragment
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ingen katolik fick utöva verksamhet som advokat
eller lärare, ej heller låta uppfostra sina barn
utomlands.
Ingen katolik fick köpa jord, eller innehava vapen,
eller äga en häst av större värde än 5 £, eller utöva
rösträtt av något slag.
Biskopar, munkar och klosterbröder förbjödos
vid dödsstraff att vistas i Irland.
Äktenskap mellan protestanter och katoliker voro
förbjudna.
Om en katolik övergick till protestantismen blev
han ägare till faderns gods, och fadern blev hans
tjänare.
I stort sett blevo katolikerna berövade
medborgerliga rättigheter, och detta sakernas tillstånd fick
fortfara ända till år 1829, då Daniel O’Connel, the
Liberator, lyckades genomdriva upphävandet av the
Penal Laws. Men denna reform berodde icke på
det brittiska parlamentets önskan att gottgöra en
sekelgammal orättvisa utan på att premiärministern
Lord Wellington kommit till insikt om att endast
härigenom inbördeskrig kunde undvikas.
EKONOMISKT HANDIKAP
Under det att Irlands katoliker systematiskt
utarmades hade den protestantiska befolkningen
småningom lyckats förkovra handel, sjöfart och
industri. Häri sågo Englands köpmän och fabrikanter
en konkurrensfara som måste avlägsnas, och
parlamentet, som alltid var villigt att klämma efter de
bråkiga irländarna, utfärdade under åren
1660—1663 en serie av lagar, sammanfattade i the
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
