Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Fjärde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 ERNST LUNDQUIST
— Inte det —! utbrast Yvonne häpen och
misstrogen.
— Nej, tyvärr, jag kan inte löna er förtjusande
uppriktighet med att narras och låta er tro något helt annat
än som är sant. Rent spel och klara papper, inte sant,
ni ser mig just ut, som om ni tyckte bäst om det?
Alltså: i motsats till er spelade kärlek till barn är jag
verkligt barnkär i en alldeles förvånande grad och som till
och med gränsar litet till det löjliga hos en stor,
gammal karl... ja, ni kan fråga österhamnsborna, det finns
flera av dem här bland badgästerna. Var jag kommer,
antingen hemma i min egen stad eller borta på
främmande orter, passar jag gärna på och leker med
barnen, då tillfälle erbjudes, eller sitter åtminstone och
ser på, hur de leka. Det har roat mig kolossalt, så
långt jag kan minnas tillbaka, och beror kanske till
en del på, att jag aldrig själv har haft bröder eller
systrar, utan har vuxit upp bland idel gamla människor.
Då jag genast vid min ankomst hit till Nyrupsläge
kände i luften, att jag inte skulle komma att trivas
där nere i den skånsk-danska societeten, som tycks mig
vara mera lös i gängorna än jag är van vid från min
lilla småstad, och så fick höra, att här fanns en s. k.
barnkammare i fria luften med både skog och hav och
himmel, då tog jag mitt parti och gick hit med min bok
och mina cigarretter, och här blev det mig genast så
gott att vara, att jag gjorde om besöket och så blev det
en vana. Att jag kanske sett på er för ofta och för länge,
vet jag verkligen inte om — ens ögon fästa sig ju så
gärna omedvetet vid det, som är behagligt, och jag har
beundrat edra spänstiga rörelser och ert vackra hår, det
erkänner jag villigt, men om jag vetat, att min närvaro
plågat er, skulle jag naturligtvis genast ha dragit mig
tillbaka. Jag ber er tusen gånger om ursäkt för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
