- Project Runeberg -  Livets irrgångar /
60

(1934) [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Femte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

60 ERNST LUNDQUIST

här, tillsammans med honom. Hon steg hastigt upp,
gjorde en liten böjning på huvudet och ämnade gå.
Han reste sig också.

— Om ni visste, fröken, vad havet är vackert i dag.
Tänk, om jag finge föreslå er en liten promenad utmed
stranden, till Ödegården till exempel?

— Skulle vi två —?

— Ja, det är kanske ett taktlöst förslag till en ung
dam, som inte vill ha några herrbekantskaper, men
just därför att jag nu vet det så tydligt och klart, borde
vi två ju kunna komma i ett riktigt trevligt neutralt
och tryggt förhållande till varandra, som två
människor helt enkelt, och glömma bort allt sådant där, som
kallas förälskelse och giftasplaner och dumma
förmyndarepåhitt. En halvtimme kan ni väl ge mig. Jag
lovar att inte fria till er.

— Kan jag vara riktigt säker på det? sade Yvonne
skrattande. Och så styrde de kosan ner till stranden
och vandrade sida vid sida på den hårda, vita sanden
och pratade i ett sträck och sågo inte alls på det vackra
havet.

Det var mest han, som talade. Han tog riktigt sin
skada igen för allt vad han tegat under de fjorton
dagar han varit vid badorten. Hon kom snart under fund
med, att han inte alls hade någon övad
konversationstalang. Han talade helt naivt och okonstlat om sig
själv och sina förhållanden, som enkla, oslipade, halvt
obildade människor göra, utan att ett ögonblick tänka
på att underhålla henne. Han var som sagt från
österhamn vid Smålandskusten, där hade han framlevat hela
sitt liv i det stora huset vid torget, det största huset i
staden och som nu kallades Herbertska huset, sedan
han bytt om namn. Se, han hette egentligen Olsson,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/irrgang/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free