Isblomman. Dikter af upsalastudenter / vi (1861) With: Christoffer Eichhorn Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prolog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Men vinterns dar förgå, och åter stå Små sippor vaggande för vestanfläkten; Och isig blomma ser med glädje på Hur våren lifvar sina blomsterslägten. “Välkomna, systrar!“ hviskar hon. “Jag var En ringa bild af hvad som komma skulle, Ett sändebud om nya, bättre dar Från alla blommors far, den kärleksfulle.“ “Farväl! För solens kyssar vill jag dö; Som dagg jag vill i edra kalkar falla: Ty hvad som jordens söner kalla snö, Man plägar vårregn uti himlen kalla.“

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>