Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Age - Ett godt hjerta. Interiör - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sammans: det är två, sedan äfven assessoro
blef min gäst.
Den sistnämnde såg nt som den angenäma
for våningen sj elf, och aktuarien förändrade sin
trubbiga vinkel till en rät.
— Något litet, återtog talaren, bar
aktuarien lärt känna af mina öden, och något litet
har jag uppsnappat af hans under dessa tio år.
Det är, som sagdt var, litet, men dock något.
Men ingendera af oss känner assessorns historia,
han ej heller vår. Skulle vi ej derfore — jag
åtminstone känner dertill den lifligaste böjelse
— på denna åt huslig förnöjelse och närmare
sammanslutning varelserna emellan helgade qväll
kunna hemta vårt nöje, bättre än af något
annat, ur ett ömsesidigt meddelande af vårt
förflutna lifs tilldragelser? Jag vet ej, hvad som
så stämmer mig till förtrolighet; men det
måste ligga i luften, i denna välsignade
qvälls-luft.
Aktuarien fattade, med en min, som var
sjelf-va blidheten, och som man aldrig skulle väntat
af det långa, skrumpna och af många ensliga
år förtorkade ansigtet, sitt på nytt fyllda glas
och närmade det med en gillande nick till
lektorns; hvilket förekom assessorn så ytterst
vidunderligt, ovanligt och förvåningsväckande,
att det dröjde en god stund, innan han kom sig
före med att följa exemplet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
