Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapitel III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ambrossi. William och Vera bjödo främlingarna
gästvänligt stiga in i huset.
— Ni har minsann inte inrättat det dåligt åt
er. Man ser, att du är en duktig man. Har gjort
allt riktigt bra. Handlarna har talat om för mig,
att nån från stan slagit sig ner här. Nån sorts
äventyrare. Men du är ju en riktig nordman.
Gästen klappade honom erkännsamt på axeln.
— Och krafter har du också och vet, hur man
ska sköta en sak. Det är bra. Och fångsten här
är också bra.
— Farbror Ambrossi, de har ett badhus. Det
skulle vi också bygga oss, sade den unge
mannen. Axinia, kom så går vi och tittar på det!
Och båda två gingo för att bese badhuset.
William berättade för den gamle, hur han
byggt sitt hus och inrättat sitt hushåll. Ambrossi
berömde honom nedlåtande och sakförståndigt.
— Mycket bra, mycket bra! Riktigt bra karl!
Man ser att allting är gjort med förstånd och på
lång sikt. Må Gud beskydda dig! Det är snart
fyrtio år, som jag bott här. Det här är min
brorson, och hon är hans hustru. De har varit gifta
i fem år.
Vid teet berättade den gamle, hur han kommit
hit. Under mera än trettio år hade han vår och
sommar rest till Murmankusten och de utanför
denna liggande öarna för att fånga fisk. Och
vintrarna hade han tillbringat vid Dvina. Men sedan
åtta år tillbaka bodde han här året runt.
— Gör ingenting. Man kan leva här. Gud
glömmer oss inte. Fångsten är god. Nikitka,
minns du, varför vi kom hit?
Nikitka, en bredaxlad pojke med slö blick och
skadad på högra örat, svarade hest:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
