Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapitel XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Snart började åter vardagen. Vera tillbringade
hela förmiddagen i köket. Nu hade hon en hel
familj, och därtill måste hon laga mat två
gånger: för de stora och för de små. Efter
matlagningen satte hon sig med Mitja vid en bok.
Andruschka tittade på bilder eller byggde upp
någonting med byggklotsarna, som fadern fört
med sig hem. Två av barnen lågo och kröpo på
golvet. Det femte låg i sin vagga. Hade Vera
bara en halv timme ledigt, då satte hon sig genast
vid pianot och drömde, spelade och drömde.
Barnen hörde på. När hon slutade voro hennes
tankar långt, långt borta...
Mitja talade gärna.
— Mamma, hur är det i stan? Spelar alla
människor på piano där?
— Nej, inte alla, men många.
Andruschka blandade sig i samtalet.
— Mamma, kan vi fara till stan i vår båt?
— Nej, Andruschka, det går inte med den
båten. Då skulle man drunkna. Man måste fara
med en ångare.
— Men jag går inte under, jag drunknar inte!
sade den äldste modigt. Jag ska fara till stan i
båten tillsammans med Andruschka.
— Jag vill resa med pappa till stan, sade den
yngre. Han har sagt, att han ska ta mig med
nästa sommar.
— Då far jag ensam, fortsatte Mitja. Mamma,
vad gör människorna i stan? Fiskar de också?
— Nej, där syr man kläder, tillverkar skor
och många andra saker, som man sedan säljer,
svarade modern. När ni båda blir stora, ska vi
fara dit tillsammans. Tar ni mig med?
— Ja, svarade Mitja. Jag tar dig med för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
