Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapitel XVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skrynklade ihop det och höll båda händerna på
ryggen.
— Alltså! Vilken hand vill du ha — höger
eller vänster? Börja du nu, annars går jag!
— Varför ska jag gissa och inte du? Hit med
papperet! Jag vill hålla det!
— Jag ger dig det inte! Du måste gissa! Vill
du inte? Då fortsätter jag inte längre, och sen
gör jag som jag vill!
Bujok vände sig beslutsamt om mot huset.
— Det är bra! Hit med det! Fan ska ta dig!
svarade Vorobjov plötsligt. Sätt i gång!
— Nå, höger eller vänster? Gissar du rätt är
hon din. Om inte, är hon min!
— Höger! sade Vorobjov och högg beslutsamt
efter högra näven.
Papperskulan fanns i den vänstra.
— Där ser du, eller vad? Nu behöver vi inte
bråka mer!
Bujok skrattade självbelåtet och vände sig åter
mot ljuset.
— Jag bråkar inte längre. Att köra huvudet i
väggen går inte. Du har för stor tur, svarade
Vorobjov undergivet.
Han fortsatte också i samma riktning men
långsamt och obeslutsamt.
När Bujok kommit fram till huset, tryckte han
ansiktet mot en fönsterruta. William var icke
där. Endast Vera och barnen voro i rummet.
Han ställde skidorna mot väggen och
knackade hårt på dörren. På gården skällde hundarna
dovt. På verandan hördes steg.
— Ett brev från kapten Stjepan Jegoritj!
Dörren öppnades. Bujok steg bakom Vera in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
