Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dm 28 febr. 17 10 stod, som bekant, det berönula slaget vid Helsingborg.
Den 2 mars ryckte Stenbock mot själfva staden, som var i danskarnes
vald. Bomber inkastades, som antände danskarnes artillerimagasin,
hvilket med 3,000 granater sprang i luften. Den 5 mars förnyades
bombarderingen med den framgång, att återstående delen af danska hären,
omkring 0.000 man, bals öfver liufvud inskeppade sig till Seland, sedan de
förut ih.jälstuckit G,000 hästar och utkastat (lera tusen tunnor spannmål
pa de smutsiga gatorna. Ännu en gång, nämligen år 171 t, blef
Helsingborg hombarderadt af danskarne, eluiru utan synnerlig påföljd. »Staden
befann sig emellertid», säger Rudbeck, »efter alla dessa krigsoroligheler
i ett högst bedröfligt tillstånd. De svenska bomberna hade 1710
betydligt skadat kyrkan samt lagt skolhuset i aska, och danskarne hade, under
sitt vistande därstädes, nedrifvit 20 lms, så att Helsingborg, vid fiendens
aftag, snarare liknade en röfvarekula än en stad.» — Handel och sjöfart
kunde naturligtvis i Helsingborg, lika litet som i de öfriga skånska
städerna, komma till något uppsving under de oroliga tiderna. Staden drog
af sitt fördelaktiga läge endast den fördel, som berodde af rättigheten att
öfverföra de handelsartiklar, som främmande personer förde till staden
för att afyttras annorstädes. Den uppbar färjepenningar för de öfverförda
varorna. Hästar och oxar samt något spannmål forslades på dess färjor.
Bropenningar togos vid dessa öfverfarter och användes till färjebrons
iståndsättande. Denna inkomst steg under danska regeringen från 100
till 150 r:dr årligen. Fetalier och äfven något pottaska utskeppades lill
Helsingör. Borgerskapet lefde hufvudsakligen af liske och åkerbruk. För
öfrigt hade det sin näring af resande.
Ftt försök till en mer utvidgad affärsverksamhet gjordes, då ett
Isländskt compagni upprättades. Det enda man därom vet är dock. att
kronan hos detsamma beställde isländska strumpor till stadens norska
garnison d. 18 sept. 1555.
Med anledning af klagomål öfver intrång från Båstad, där in- och
utskeppning med inhemska och främmande varor ägde rum, berättigades
staden d. 10 aug. 1647 att förse Båstad och kringliggande trakt med
köpmansvaror. Ar 1058 upplifvade Carl X Gustaf äldre förbud mot
landsköp och mot utländsk segelfart för andra mellan Laholm och Ystad
belägna städer än Helsingborg, Landskrona och Malmö. Han gaf också
staden rättighet att drifva salthandel öfver hela Skåne och betala tullen
icke med penningar utan med salt, såframt staden förskaffade sig
»be-värade och till örlog dugliga skepp». Tre fartyg, som kunde föra 24 stycken,
borde inköpas. Är 1072 hade Helsingborg endast båtar och färjor, men
icke sådana farkoster, som åtnjöto den inrikes friheten i tullen. Då den
farliga redden vid Helsingborg tvang handelsfartyg att söka Landskrona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
