Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Koranutläggningen i dess primitiva stadium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Här ersättes stundom ordet sauman (fasta) med
samtan (tystnad).
Sura 17: 95 säga hedningarne till Muhammed:
(Vi tro dig icke ...) förrän du får ett hus av guld (min
zuchrufin).
Härtill anmärker en högt ansedd tradent
mekkanaren Mudjāhid († omkr. 719—721): »Vi visste
icke vad ordet zuchruf betydde förrän vi fingo höra
ᶜAbdallah b. Masᶜūd’s läsart. Han läste nämligen
istället för detta ord: min dhahabin (av guld),»16 ett
förklarande synonym.
S. 18: 79. Istället för fachaschīnā, »vi fruktade,»
läses även fachāfa rabbuka, »din Herre fruktade».
Då här är fråga om Gud, kan man på samma gång
se, att vid varianternas uppkomst strävan att
undvika för gudsföreställningen ovärdiga uttryck icke
alltid i främsta rummet varit bestämmande. I textens
läsart svävar subjektet till fruktade i obestämt
halvdunkel; i själva verket låta de flesta uttolkare det
syfta på den »Guds tjänare», som åtföljer Moses.
Varianten låter oförskräckt förstå, att den anser
Gud vara subjektet.
Ett slags synnerligen radikala varianter äro
sådana, som förete ej blott en lindrig förändring utan
en fullkomlig förstörelse av den vanliga texten. Det
är åter Ibn Masᶜūd, som är den ofta åberopade
auktoriteten för sådana varianter. Han läser t. ex.
S. 37: 45 istället för den vita (bajdā’) bägaren, som
räckes de saliga en gul (safrā’). I samma sura
förändrar han profetnamnet Iljās till Idrīs eller Idrās
och följaktligen v. 130 Iljāsīna till Idrāsīna.17
Stundom vändes den av textus receptus
representerade meningen alldeles upp och ned och förvrides
till sin fullkomliga motsats. En av de få
anspelningar på samtida historiska förhållanden, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>